USA:s förehavanden i världen

Artikeln är en fortsättning från nr . 3 av Riktpunkt

År 2010 offentliggjorde Wikileaks dokument från 2009 som gör gällande att den brittiska regeringen sökt förklara Diego Garcia för ett marint naturreservat, världens största, med bevekelsegrunden att juridiskt förhindra ursprungsbefolkningen ilwa att återvända.

På ön finns den för USA strategiskt viktiga militärbasen och flygfältet Camp Justice som bland annat spelat en viktig roll i samband med den iranska revolutionen, den irakiska invasionen av Kuwait, samt USA:s båda krig i Irak. Flygfältets storlek möjliggör landning och tankning av bombplan av typen B-52 samt B-2. USA uppskattas ha 2000 soldater stationerade på ön. Vissa uppgifter gör gällande att militärbasen också har använts för fångförvar av misstänkta för terroristbrott.

På Diego Garcia finns även hamnar för Trident u-båtar, kommunikationssystem för satellitövervakning samt flygbränsle- och reservdelsdepåer. Därifrån har Sovjetunionen avlyssnats och kontrollerats, och nu Ryssland. Under krigen i Irak och Afghanistan har B-52 bombplan startat från Diego Garcia. Al Kaida-anhängare hålls fångna och torteras här.

Sedan USA ockuperat Irak har ockupationsstyrkorna anlagt flera nya baser i Irak. Dessutom behåller USA en fjärdedel av Kuwait som militärbas.

Turkiet har alltsedan landet gått med i Nato på 50-taletvarit översållat USA/NATO baser. Där finns avlyssningsbaser, radaranläggningar, vilka användes av USA och Storbritannien vid bombningarna av Irak under 90-talet. Här finns ett antal flottbaser, varav Izmir är hemmahamn för USA:s sjätte flotta som patrullerar Medelhavet och värnar om Israel.

USA basernas uppgift.

1  Att säkra USA:s privilegierade tillgång till olja, och andra naturtillgångar och avskräcka och förödmjuka länder som inte vill underordna sig USA:s vilja.

2 Att omringa och stänga inne länder som betraktas som fiender och potentiella medtävlare, främst Kina och Ryssland.  Detta syfte tjänar baserna i Korea, Japan, Filipinerna, Australien, Pakistan, Diego Garcia,och i flera av de forna Sovjetrepublikerna och baserna i Centralasien.

3 Att vara hamnar för de amerikanska hangarfartygen, slagskeppen, de kärnvapenbestyckade ubåtarna och andra typer av fartyg som tillhör USA:s flotta. Hamnarna i Okinawa, utanför Tokyo och Filipinerna, Singapore, Thailand m.fl.

4 Att som Puerto Rico och Okinawa vara träningsplats för manövrar för bombflyg och djungelkrigföring.

5 Att utgöra avskjutningsramper för USA:s invasioner i andra länder. Gäller baserna på Okinawa, Filipinerna, Korea, Spanien, Honduras, Tyskland,  och nya baser i Rumänien,Bulgarien och Polen, samt baserna i Kuwait, Irak och baserna Qatar och Bahrain.

6 Att tillgodose C 31 system-kommando, kontroll, kommunikation och avlyssningssystem, avlyssningsbaser som har rymdkontakt för krigföring, t.ex. i England,Australien, Okinawa och Qatar.

7 Att kontrollera värdlandets regeringar.  Baserna är plattformar för att genomföra militärkupper i olika delar av världen.

8 Att placera ut kärnvapen.  I Turkiet finns kärnvapen i Incirlik, i Italien finns Ghedi Torre och Avianobaserna, i Grekland Araxobasen, i Belgien Kleine Brogel, i Holland Volkebasen och

i England Lakenheath, och med största säkerhet på Okinawa.

9 I Europa har USA varit starkt engagerad i att omstrukturera sina bassystem till att även gälla Östeuropa. Kriget mot Serbien utmynnade i att nu kunde man etablera en ofantligt stor bas i Kosovo, Camp Bondsteel. I Tyskland är militärbasen Rahmstein bas för de USA-soldater som i krigstid skeppas ut till olika delar av världen. Andra viktiga baser är Norwenig, Memmingen, Spangdahlem.

10 I och med invasionen av Afghanistan och Irak har vägen öppnats för att utvidga och förstärka USA:s nätverk av militärbaser. Så har skett i Pakistan, Uzbekistan, Kirgistan, och Tadjikistan.

11 Baserna i Saudi ansågs av de styrande vanhelga helig mark varför de flesta har flyttats till Bahrain, Qatar, Kuwait och Djibouti.

12 Afrika har inte undkommit USA:s militariserade närvaro. Kontinenten kommer att få utökad roll. En ”familj” av baser har förhandlats fram med Algeriet, Mali, Guinea, Zaire, Uganda, Senegal.

13 USA har inte glömt sin bakgård Latinamerika utan nya baser växer upp runt hela kontinenten, men Ecuador har kastat ut USA från Mantabasen. I samband med Plan Colombia har nya baser etablerats i Colombia och Paraguay.

Peru är under uppbyggnad eller är i färd med att förhandla om. Puerto Rico har ersatt Panama som militär centrum för regionen.

Avlyssnings- och radaranläggningar.

NSA har i största hemlighet upprättat avlyssningsbaser som avlyssnar alla telefonsamtal, fax och e-mail. Dessa informationer förs till Fort Meade i Maryland i USA för bearbetning. Menwith Hill är den allra största och är inställd på att  avlyssna tidigare Sovjet, Europa, Mellanöstern, Nordafrika. Övriga viktiga stationer är Wailhopai på Nya Zeeland, Shoal Bay och Geraldton-stationen i Australien, Bad Aibling i Tyskland, Misawa i Japan.  Latinamerika avlyssnas via Yakima Firing Centre, Sugar Grove i USA och Leitrinbasen i Kanada.

Radaranläggningar finns i Pine Gap i Australien, Thulebasen på Grönland, Kodiak i Alaska, Vardö, Vadsö och Fauske i Nordnorge, Shemva i Aleuterna, Fylindsdales i England samt anläggningar i Östra Turkiet.

Motstånd.

Befolkningarna som drabbats av effekterna av USA:s baser har gjort motstånd alltsedan dessa etablerades.

Känt är kvinnornas fredsläger vid Greenham Common där tusentals kvinnor genomförde fantasifulla och oväntade aktioner och med envishet och uthållighet lyckades få basen stängd.

Kvinnorna fanns vid basen från början av 80-talet till mitten av 90-talet. Nu betar får på denna bas. Kvinnorna har nu förflyttat sina ansträngningar till Menwith Hill, världens största avlyssningsbas där de bl.a. nattetid går in på basen och tar reda på vad som pågår.

Svenska kvinnor har deltagit i dessa demonstrationer och vid två tillfällen har en svensk kvinna blivit arresterad och ställts inför rätta. Stora demonstrationer och blockader genomförs i Faslane i Skottland mot Tridentubåtarna. För något år sedan kunde Ulla Röder, Ann Moxley och Angie Zelter ta emot Right Livelyhood Award som erkännande för ickevåldsaktionerna mot Tridentubåtarna.

Motståndet mot USA:s bombträningsaktioner i Vieques i Puerto Rico har varit lyckosam.

Befolkningen har genom massaktioner vid basen tvingat USA att stänga denna träningsbas för bombflyg. I USA genomför olika grupper basinspektioner för att bevisa att USA har massförstörelsevapen – kärnvapen, kemiska- och biologiska vapen.

Los Alamos Laboratory Group håller sig kunniga om vad som pågår inom kärnvapenlaboratorierna.  Dessa aktionsgrupper demonstrerar utanför laboratorierna mot kärnvapenforskning som pågår där för att få fram nya kärnvapen, och mot att där genomförs artificiella kärnvapenprov.

Ursprungsbefolkningen i Nevada gör årligen aktioner vid Nevada provområde i protest mot de s.k. ”subcritical nuclear tests”. Dessa aktioner leds av shoshonerna.

I Filipinerna lyckades man stänga världens största flygbas Clark Airfield. Man lyckades även stänga en av världens största hamnar för krigsfartyg, bl.a. hangarfartyg., nämligen basen Subic Bay.

Tyvärr har USA lyckats skaffa sig tillträde till landet genom uppfinningsrika politiska manövrar.

PÅ Okinawa och Japan har framför allt kvinnorna arrangerat jättedemonstrationer mot USA:s basanläggningar.  Ljudet av jetplanens övningar är öronbedövande, miljöförstöringen på grund av de militära manövrarna är oerhörd och de sociala effekterna har varit omfattande.

De amerikanska soldaterna har gjort sig skyldiga till en mängd brott som de aldrig straffas för. Över 200 våldtäkter har begåtts, som man känner till. Det som framför allt väckte ursinne hos Okinawaborna var den otäcka våldtäkten på en 12-årig flicka.

Vid NATO-basen Kleine Brogel i Belgien genomförde Mother Earth kärnvapeninspektioner och blockader där många svenska fredsaktivister deltagit. De fördrivna chagossierna- Diego Garcia borna – planerar nu att återvända till Chagosöarna, hem till Diego Garcia, och en stor grupp fredsaktivister framför allt från Storbritannien ska delta tillsammans med dem.  Storbritannien har ett särskilt ansvar i denna sak, eftersom det var de som leasade ön till USA-militären under 60-talet.

Vid World Social Forum i Mumbai samlades för första gången motståndare mot USA:s baser från världens alla hörn. Globala protestdagar arrangerades.  USA:s nationaldag 4 juli valdes som en lämplig dag som protest mot denna militära kolonisering.  Även hos våra nordiska grannar Norge, Danmark och Grönland byggs radaranläggningar ut, som ska förse USA med nödvändig infrastruktur inför deras program för militarisering av rymden.

Med tanke på denna dominans USA har i världen, så känns det, milt sagt, magstarkt när USA pekar finger åt andra länder, och högljutt klagar på att de är livsfarliga för världsfreden och stabiliteten i världen för att de t.ex. vill bygga kärnkraftverk och vara i framkant när det gäller forskning.

Källa bl.a. frednu.se

USA:s drönarkrig

USA:s drönarattacker har kritiserats  hårt bl.a. från Amnesty International, för att vara rättsvidriga och misstänkta krigsbrott som slår blint mot civila. Sju attacker krävdes för att döda en utpekad terrorledare – med många civila offer som följd. I attackerna dog så många som 164 personer, varav 11 barn, skriver människorättsorganisationen Reprieve .

Sammanlagt kan attackerna mot 41 personer på USA:s ”dödslista” ha krävt över 1.100 liv, enligt en undersökning som människorättsorganisationen publicerat. Ändå kan flera av de 41 personerna på dödslistan fortfarande vara vid liv.

Till skillnad från USA:s myndigheters bild av att drönarattackerna är kliniska och precisa, visar Reprieves genomgång på oklarheter kring drönarattackerna. Samma personer rapporteras ha dödats vid flera olika tillfällen.

Eftersom drönaroperationerna är hemligstämplade grundar sig undersökningen på nyheter om drönarattacker i medierna under perioden november 2002 till november 2014.

USAs alla krig under drygt 200 år.

Amerikanska revolutionskriget 1775 – 1783.

Första Berberkriget mellan USA och nordafrikanska muslimska stater.

1912 års krig mellan USA, Storbritannien och Kanada

Greekkriget 1813 – 1814 då indianerna tvingades avträda stora delar av Alabama och Gergoia till USA.

Black Hawk kriget 1831 – 32, då alla indianer tvingades flytta väster om Missisippi.

Mexikansk- Amerikanska kriget 1847. Mexico förlorade Texas.

Amerikanska inbördeskriget 1860 – 61.

Spansk-amerikanska kriget 1898 på Filipinerna och Karibien. USA erhöll kolonialstyre över

Filipinerna, Puerto Rico och Guam och ockuperade Kuba.

Filipinsk-amerikanska kriget 1898 – 1913.

Banankriget USA, Centralamerika och Karibien 1898.

Grekiska inbördeskriget 1946 – 49, där USA var inblandat.

Indokinakriget där USA blandade sig i 1950.

Koreakriget 1950 – 53.

Vietnamkriget 1955 – 75.

Inbördeskriget i Guatemala 1960 – 96, där USA i högsta grad var inblandat.

Invasionen av Grenada 1983.

USA-invasion av Panama 1989.

Kuwaitkriget 1990 –

Jugoslavienkriget 1991 – 95..

Kriget mot terrorismen 2001 – ff.

Afghanska kriget 2001 – 02 med fortsättning.

Irakkriget 2003 – 2001.med fortsättning.

Libyenkriget 2011-.

Syrienkriget, med USA inblandat genom bulvaner.

Ukrainakriget. USA som inspiratör och inblandat via Kievregimen.

Ekonomiska kriget mot Ryssland 2014 – med USA som ledande.

USA:s Kuba blockad och sanktionspolitik från 1962 som fortfarande pågår efter drygt 60 år.

Nicaragua-Contras kriget 1979-1990, där USA stödde Contras.

Drönarkrigen i Pakistan, Jemen, Afghanistan, Somalia, Libyen, Irak  m.fl.

USA:s militära och politiska stöd till Israel i alla Palestinakonflikterna där Israel hela tiden testar amerikanarnas allra effektivaste vapen mot levande mål, palestinier.

Krigshändelser med USA-stöd i Syd- och Mellanamerika under årtionden.

Angola- Moçambique-krigen med USA-stöd av ena parten. Amerikanska experter.

En ljusning och tröst i bedrövelsen är dock  att amerikansk dominans tar slut mot 2030 enligt rapporten Global Trends 2030: Alternative Worlds.

Mot 2030 kommer västvärldens dominans att ta slut medan regionala stormakter såsom Indien, Kina och Brasilien kommer att få mycket större geopolitisk makt.

Den radikalaste förändringen kommer att handla om USA:s roll på världsarenan. USA har alltid haft ambitionen att uppnå internationell dominans och bli ”världspolis”. Mot 2030 kommer landet snarare att bli en like bland gelikar.

Rapportens upphovsmän jämför försvagningen av USA:s dominans med Storbritanniens nedgång på 1800-talet. Samtidigt spås Asiens roll, och framför allt Kinas, att öka under de kommande 15 åren.  Gud ske lov!

John Eslund

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.