UTRIKES I över trettio år har FN:s generalförsamling med stor majoritet fördömt USA:s ekonomiska och kommersiella blockad mot Kuba, som ses som ett angrepp på nationell suveränitet och självbestämmande. Nästan alla världens länder kräver att blockaden upphävs, skriver nyhetsportalen People’s Dispatch – endast USA, Israel och några få allierade röstar för att behålla den.
Blockaden infördes på 1960-talet och är en av de längsta i modern historia. Syftet har varit att genomföra en utmattningsstrategi mot den kubanska revolutionen som inleddes 1959. Enligt uppskattningar har Kuba förlorat omkring 150 miljarder dollar till följd av sanktionerna. Efter en kort lättnad under Obama har restriktionerna skärpts igen under Trump, bland annat genom att Kuba åter placerats på listan över stater som stödjer terrorism.
Kuba anklagar nu Washington för att utöva påtryckningar inför nästa FN-omröstning om blockaden. Utrikesminister Bruno Rodríguez hävdar att amerikanska diplomater försöker skrämma andra länder, särskilt i Latinamerika och Europa, och sprider falska påståenden om att Kuba utgör ett hot mot freden eller stöder Ryssland i kriget mot Ukraina. Rodríguez menar att dessa försök visar USA:s rädsla för det massiva internationella stödet till att avsluta blockaden.
Samtidigt fördömer amerikanska aktivister regeringens försök att framställa blockadens effekter som små och betydelselösa. Rörelser som The People’s Forum (en radikal mötesplats i New York för arbetare, aktivister och rörelser som kämpar mot imperialism och för social rättvisa) påpekar att om blockaden verkligen vore betydelselös, skulle USA enkelt kunna avskaffa den. Att den kvarstår visar dess verkliga syfte – att straffa ett folk för att ha valt oberoende.
