UTRIKES EU-kommissionen har inlett ett formellt konkurrensrättsligt förfarande mot Google kring hur bolaget använder artificiell intelligens i sina tjänster. Misstanken gäller att företaget utnyttjar sitt dominerande ställning på sök- och videomarknaden för att gratis tillgodogöra sig andras innehåll – och samtidigt stänga ute konkurrenter.
Utredningen, som formellt startade den 9 december, fokuserar på Googles AI-drivna sökfunktioner som genererar direktsvar på användarnas frågor. Enligt kommissionen bygger dessa svar i stor utsträckning på material från webbtidningar och andra publicister, utan att dessa får någon rimlig ersättning. Samtidigt uppges utgivare som försöker förbjuda användning av sitt material i AI-träning riskera att straffas genom sämre synlighet eller i praktiken utestängas från den vanliga söktrafiken – och därmed förlora både läsare och annonsintäkter.
En andra del av ärendet rör videoplattformen YouTube. EU vill pröva uppgifterna om att Google använder uppladdade videor för att träna egna AI-modeller, utan uttryckligt samtycke eller betalning till upphovspersonerna, samtidigt som samma datamängder hålls stängda för andra AI-aktörer. Det skulle ge Google ett avgörande försprång när det gäller att bygga språk- och bildmodeller, och därmed förstärka bolagets redan dominerande position.
Många medieföreträdare har länge varnat för effekterna av de nya AI-funktionerna i sök. Nyhetsredaktioner rapporterar om minskad trafik när användaren får ett ”färdigt” AI-svar längst upp i träfflistan och aldrig klickar vidare. Från branschhåll välkomnas därför utredningen som ett första försök att dra en gräns mellan teknisk utveckling och ren gratisexploatering av journalistiskt arbete.
Google avfärdar anklagelserna och hävdar att marknaden för AI är hårt konkurrensutsatt samt att bolaget samarbetar med kreativa branscher. Samtidigt varnar företaget för att alltför hårda regler skulle bromsa innovationen. Om kommissionen ändå slår fast att Google missbrukat sin ställning kan böter på upp till 10 procent av koncernens globala årsomsättning bli aktuella – en summa som uppskattas motsvara runt 35 miljarder dollar.
En dyr ajabaja
Bakom paragrafer och pressmeddelanden ligger klassinnehållet öppet: ett globalt monopol extraherar obetalt mervärde ur journalisters, kulturarbetares och användares arbete och låser in både infrastrukturen (sök, plattformar) och råvaran (data, innehåll). EU:s process reduceras därmed till en rit vid altaret för “konkurrensneutralitet” – högst en dyr ajabaja – medan affärsmodellen fortsätter att rulla. Under kapitalismen är “rättigheter” för konsumenter och EU-medborgare sekundära så länge ägandet av produktionsmedlen och informationskedjorna ligger hos monopolen. Därför kräver frågan inte fler böter utan ett maktskifte: bryt monopolens kontroll över kunskap och distribution, socialisera de digitala infrastrukturerna och underställ AI-utvecklingen en planerad ordning under arbetarklassens ledning. Annars kommer nästa “innovationsvåg” att bli ännu ett lager av inhägnad och utsugning – med offentligheten till salu, på kapitalets villkor.
