UTRIKES USA:s arbetsmarknadsdepartement har aviserat nya satsningar på att ”stärka arbetsrätten” i Mexiko, kopplade till frihandelsavtalet USMCA mellan USA, Mexiko och Kanada. Totalt handlar det om 23,4 miljoner dollar som ska gå till projekt för att övervaka arbetsvillkor och löner hos mexikanska arbetsgivare.
Pengarna delas mellan två aktörer. Organisationen Partners of the Americas får 15,4 miljoner dollar, medan Creative Associates International tilldelas 8 miljoner. Båda ska samarbeta med mexikanska staten, privata företag och fackliga organisationer med det uttalade målet att säkerställa att Mexiko följer de ”arbetsnormer” som skrivits in i USMCA under Donald Trumps första mandatperiod.
Officiellt handlar satsningen om att motverka lönedumpning i Mexiko, som enligt Washington snedvrider konkurrensen och ger ”ohederliga” arbetsköpare fördelar gentemot producenter i USA. Genom den så kallade snabbmekanismen i USMCA kan USA redan idag stoppa export från enskilda fabriker i Mexiko med hänvisning till brott mot fackliga rättigheter och kollektivavtal – ett verktyg som inte på samma sätt står till förfogande för Kanada eller Mexiko gentemot USA.
Särskild uppmärksamhet väcker valet av Creative Associates International, som tidigare varit underleverantör åt USA:s utrikesdepartement i det ökända kubanska projektet ZunZuneo – ett ”kubanskt Twitter” som användes för informationsinhämtning och försök till politisk destabilisering. Kritiker menar att det nuvarande upplägget öppnar för liknande politisk inblandning på mexikansk mark, denna gång under täckmanteln av ”fackliga reformer”.
Ytterligare underordning av Mexikos ekonomi under USA-kapitalets behov
För den mexikanska arbetarklassen betyder detta att kampen om löner, villkor och facklig organisering i allt större utsträckning knyts till USA-imperialismens institutioner. De nya ”oberoende” facken inom bilindustrin använder redan USMCA-mekanismerna, men när tvister avgörs över huvudet på landets egna arbetare och utan ömsesidiga rättigheter mellan staterna blir resultatet i praktiken en ytterligare underordning av Mexikos ekonomi under USA-kapitalets behov – inte en verklig förstärkning av arbetarklassens självständiga makt.
