FACKLIGT Kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor ger sina utövare i snitt 12 200 kronor mindre i månaden än vad man får i mansdominerade yrken med lika höga krav på utbildning, ansvar och arbetsinsats, skriver Dagens Arena och lyfter en ny rapport från organisationen Lönelotsarna. Som exempel tar man en fritidspedagog som i snitt tjänar 7 300 mindre i månaden än en laboratorieingenjör.
Att höja lönerna inom de kvinnodominerande yrkena i välfärden till samma nivå som de mansdominerade skulle kosta samhället 41 miljarder kronor, skriver Lönelotsarna och deras ordförande Marie Trollvik säger till tidningen Publikt att facket inte anstränger sig – det är mycket fagra ord och lite handlling, menar hon.
Ny statistik från SCB visar också att undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende var det vanligaste jobbet bland anställda 2024. 87 procent av de anställda 128 090 undersköterskorna 2024 var kvinnor som alltså befinner sig i ett av de slitigaste, mest underbetalda och mest underbemannade arbetena i Sverige.
