Ett 30-tal protester runt om i Sverige mot Tidöpartiernas migrationspolitik

INRIKES Runt om i landet protesterades det i helgen på ungefär 30 platser mot Tidöpartiernas migrationspolitik.

– Vi trycker på och visar att vi är många som inte håller med om det här svineriet som pågår, sa Evelina Persson (V) som var en av arrangörerna i Nyköping till SVT. Bakom protesten stod just här bland annat Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och socialdemokrater samt föreningar som Rädda barnen, Individuell människohjälp och Nyköpings folkhögskola.

Nätverket För en humanare migrationspolitik, som Riktpunkt tidigare skrivit om, är de som ansvarat för samordna och möjliggöra manifestationerna, som hölls runt om i landet. Nätverket kräver flera förändringar och vill att migrationspolitiken bland annat ska bli humanare och mer rättssäker.

På sin kampanjens sida på Mitt Skifte skriver man om den åtstramade migrationspolitiken och betonar att Tidöregeringen sedan 2022 satsar på att kunna utvisa så många utlänningar som möjligt. Många lagar har redan genomförts, skriver man och före valet 2026 planeras ytterligare försämringar. En lista på resultatet av den förda Tidö-politiken presenteras: 

• Invandrare som redan bor och arbetar i Sverige blir utvisade, tillsammans med sina familjer.
• Barn, ungdomar och funktionshindrade utvisas ensamma till länder de inte känner till. 
• De som en gång har fått asyl i Sverige förlorar sin trygghet, många kommer att utvisas.
• Det blir ännu svårare att få asyl i Sverige. Som mest kan flyktingar få uppehållstillstånd två år i taget.
• Nyanlända utländska medborgare får inte del av den svenska välfärden.
• Svenska myndigheter ska ange barn och vuxna som saknar tillstånd att bo i Sverige.

De omfattande protesterna är naturligtvis en möjlighet att sätta press på regeringen och för somliga människor kanske också ett uppvaknande till hur kapitalet i Sverige agerar. Men att ifrågasätta en enda del av den kapitalistiska politiken räcker inte:  den migrationspolitik som förs har ett syfte för den rådande samhällsordningen. När ifrågasättandet dessutom backas upp av partier som väldigt ofta hamnar långt från en klasslinje i både debatter och riksdag är det viktigt att tänka på det som Riktpunkt skrev tidigare: Kapitalismens syfte behöver inte nödvändigtvis vara ett syfte som ger direkt ekonomisk profit. Det finns också en ideologisk dimension att tänka på när arbetare vänds mot arbetare och samhälleliga missförhållanden förklaras med migrationspolitik. Att försäkra sig om arbetarklassens följsamhet är ett nog så viktigt syfte för kapitalet – och att neka kapitalet denna följsamhet handlar i sista hand om att ta strid för ett annat samhälle – att kritisera lagstiftning och repression måste kopplas till kampen för socialismen!

Skriv ut