INRIKES, VAL 2026 Den ”vanliga” skolan har drabbats svårt av nedskärningar: här märks det oftast genom att små skolor stängs, de andra får större klasser, färre pedagoger, mindre specialutbildad personal, nerslitna lokaler och i slutänden en stökigare vardag för eleverna. Som en konsekvens av detta dalar studieresultaten och kunskaperna blir bristfälliga, något som inte minst visas av den senaste Pisa-kunskapsmätningen.
Men för den som inte passade in i den standardiserade utbildningen har det i Sverige funnits en annan väg: folkhögskolan. Här kunde den som tänkte annorlunda och kreativt hitta en utbildning som gav önskad kompetens och framför allt en grundläggande bildning. Och de flesta folkhögskolorna finns kvar även nu, trots stora svårigheter – men de är en hotad utbildningsform.
Om de kraftigt minskade statsbidragen rapporterar bland annat Dala-Demokraten som påpekar att rapporten ”Nedskärningarnas konsekvenser”från Folkbildningsrådet visar att den ansträngda ekonomin bland annat har lett till uppsagd personal och minskade utbildningsplatser. Folkhögskolor har drabbats olika hårt av de minskade anslagen.
Vissa skolor har helt enkelt fått slå igen dörrarna för gott. Markaryds folkhögskola gick i konkurs, och Albins folkhögskola sades inte klara arbetsmiljökrav och anklagades för bidragsfusk. Återbetalningskravet för de redan erhållna bidragen sänkte skolan slutgiltigt.
Men även andra folkhögskolor drar ned kraftigt. Utbildningar försvinner och platserna blir färre. Konsekvenserna är stora när man ser på helheten:
- Över 3 000 årsplatser på allmänna utbildningar försvinner.
- 1 000 årsplatser på yrkesinriktade utbildningar försvinner.
- Bidraget till språkligt stöd minskar.
- Stödet till korttidsutbildningar tas bort helt.
- Anslaget till ”Svenska från dag ett”, för nyanlända och asylsökande, minskar från 137 miljoner till 30 miljoner kronor.
Att kämpa för folkhögskolornas existens är en del av klasskampen
Det minskade stödet till både utbildning och folkbildning talar sitt tydliga språk: en bildad arbetarklass, ett bildat folk är inte önskvärt för kapitalet. Vad som är önskvärt är att just så många personer får just så mycket utbildning att de kan arbeta och låta sig utsugas på de platser där kapitalet vill ha dem. De som faller längs vägen är de ointressanta – de som inte klarar stress och press, som inte kan tillgodogöra sig nödvändiga färdigheter under alltmer eftersatta förhållanden. Folkhögskolan är en nagel i ögat på dem som har makten: här finns grogrund för eget tänkande och egen kreativitet, och här kan den som skulle hamnat i diket klara av att ta sig upp på vägen igen.
Att kämpa för folkhögskolornas existens är därför en del av klasskampen, och när du går till valurnan imorgon ska du inte låta dig luras av vaga utfästelser från den parlamentariska vänstern. De administrerar kapitalets stat precis som Tidöpartierna – möjligen med lite andra förtecken som kan ge lite konstgjord andning för den ena eller andra kultur- eller bildningsföreteelsen, men i slutänden är det bara folkets egen kamp som kan garantera att människor kan skaffa sig kunskaper och utvecklas intellektuellt och konstnärligt.
Också när det gäller den folkbildning som ger värdighet och intellektuell frihet gäller därför:
Kasta inte bort din röst – stärk kommunisterna!
