Kära kamrater,
Som ni säkert vet, publicerade nobelpristagaren författaren Orhan Pamuk och fem andra kända författare (israeliske författaren David Grossman, italienske författaren Claudio Magris, algeriske författaren Bualem Sansal, tyske författaren Martin Walser och den franske politikern och sociologen Alfred Grosser) en gemensam skrivelse till Bashar al -Assad i den franska dagstidningen Liberation, som manade Assad att avgå och lämna Syrien. Dessutom uppmanar undertecknarna av detta brev helt enkelt de imperialistiska centren att ockupera ett land vilket vi ser som en imperialistisk aggression mot Syrien och således fördömer.
I detta avseende vill Turkiets Kommunistiska Parti rikta er uppmärksamhet mot den kolumn skriven av kamrat Kemal Okuyan (CentralKommittén) i vår dagstidning Sol och till uttalandet författat av Nazim Hikmet, Kulturella Centret för TKP.
Kamratliga hälsningar,
Internationella byrån för TKP
=============
Orhan Pamuk, Du är en fascist
En lång tid har gått sedan jag tappade intresset för din litteratur, dina romaner. Och jag är inte ensam, även bokmalarna som värnar om skrivande bortom allt har lämnat dig till ”marknaden köpare”. Det är uppenbart att vare sig hyllorna som visar ditt arbete tillsammans med Elif Safak som mjölk med lång hållbarhet eller Nobelpriset du fick på grund av uppenbara skäl, tillfredsställde dig. Då och då får du ingivelsen att blanda dig i politiken trots din avsky och försök hålla dig borta från den.
Med den höga, globala politiken …
Och detta är vad som kvarstår dig, för att förlänga din tid på bokhyllan, och inte svika dem som har sänkt ned Nobelpriset i ditt knä, måste du uttala stora ord då och då.
Även om det finns en hel del att säga för de andra med vilka du agerar, är du först. Vi talar samma språk, det är detta land som påverkas av din missionärsroll, och din talang hittar de flesta köpare här även om det hävdas något annat.
Du är en fascist …
Ett brev med hot av typen ”Avgå, annars”, riktat till en president i en stat, skulle inte skrivas av ”humanitära” skäl. Någon som oroas av Assad och hans familj skulle inte säga ”Om du inte avgår, kommer du att sluta som Saddam eller Khadaffi”.
Tayyip Erdogan yttrar desamma orden vid varje tillfälle. Vi ska naturligtvis inte skona honom från det vi skriver till dig!
Jag trodde att ni var emot dödsstraff … Det är så jag minns det.
Presidenten i Irak, Saddam Hussein hängdes, i en skränig, oförskämd föreställning … Minns du? Och i Libyen, såg dina ägare lämpligheten i att Gaddafi lynchades … Både ”åtgärderna” bandades med alla sina detaljer. För att imperialismen ska kunna trotsa mänskligheten, för att kunna göra klart i vilka ändamål den ”civiliserade” världen kan utnyttja ”barbarerna” … och att människor som du kan skriva ett sådant brev!
I vilket syfte och för vems räkning skrev du brevet till Bashar Assad? Ville du påminna honom om den grymhet som väntar honom? ”Hej Assad dessa människor drog Gaddafi på golvet, petade i hans sår med knivar, stack upp en gevärspipa i hans bak. Du kan inte förhandla med dem och medan du fortfarande har en möjlighet att fly”, är det vad du vill säga? Å andra sidan, är detta det bästa vår Nobelpristagare och författare är kapabel till? Den ”nyttige polis” -rollen, är det vad du slutligen har sjunkit ned till? Om det är din situation bör du åtminstone ha tänkt på avslutningen i ditt brev ”Tja, du har blivit varnad. Lyssna på vårt råd annars väntar dig al-Qaida i nästa rum. ”
Det skulle ha varit komplett.
Du skrev ”För det syriska folket …” medan du bad Assad att avgå.
Intrigant. Du vill att det syriska folket ska lämnas över till ”skurkarna” som är på väg att döda Assad våldsamt, är det så? Låta Bashar och hans familj fly till Algeriet eller någon annanstans som du föreslog och lämna syrierna ensamma med dem som halshugger människor och bombar sjukhus!
Vill du gråta som vanligt? … Denna gång av glädje!
Om du är riktigt förtjust i detta, gå då och skriv ett propaganda-uttalande med dem som inte ens kan sätta ihop något mer än ”Död åt Assad”, skriver scenarier för de avskyvärda filmer som släpps på YouTube men skriv inte ett brev för det syrianska folkets välbefinnande. Ingen kommer att gå på det … Ditt brev är motbjudande mening för mening. För tre dagar sedan, medan AKP-regeringen kallades fascistisk, uppmärksammade jag deras laglöshet, och nu anfaller du och dina vänner laglöst. Du kunde ha utvecklat en något förfinad metod för vad som händer i Syrien, för att dölja ditt sanna uppdrag men det kände du inte behov av … Du har öppet hotat på uppdrag av de som har skapat dig.
Den ”isoleringscell” som du föreslår Assad som en valmöjlighet är inte det den mest raffinerade, mest sterila, den mest avancerade straffmetoden i världen? Det du i huvudsak föreslår innebär ”Om du smiter från lynchningen, är det vad som väntar dig”. Ingen dold kod, ingen utsmyckning, ingen mystisk inredning, ingenting som har fört dig till berömmelse!
Ett klart torrt, oförskämt hot!
Orhan Pamuk, nobelpristagare, mannen med orden Du är i sanning en fascist!
Kemal OKUYAN
=========
För världens kännedom,
Nobelpristagare författaren Orhan Pamuk, som fungerar som ockupationsstyrkornas ”förste befälhavare”, representerar inte de intellektuella i Turkiet.
Ett brev till Bashar al-Assad, den nuvarande presidenten i Syrien, publicerades idag i franska tidningen Liberation. Förutom fem andra kända författare från Italien, Algeriet, Israel, Tyskland och Frankrike, var en av undertecknarna av brevet den turkiske författaren Orhan Pamuk.
Författarna uppmanar Assad att avgå och lämna Syrien, annars skulle han dö likt Gaddafi. Brevet, som är fyllt med hot och utpressningar, har sarkastiskt rekommenderat Assad ”att bosätta sig i Algeriet”.
Publicering av detta brev är en enorm källa till förlägenhet när det gäller det ansvar som intellektuella bör ha i denna kritiska period när alla Mellanösterns länder, inklusive vårt land hotas av imperialistisk ockupation och när hundratusentals oskyldiga människor mördas i länder såsom Irak, Afghanistan, Palestina och Syrien av imperialismen.
Det ansvar som kan fordras av en intellektuell är att han eller hon exponerar den imperialistiska ockupationspolitiken. Dessutom är den intellektuelles ansvar att inte lita på de väpnade utländska ockupanterna.
Undertecknarna av nämnda brev uppmanar helt enkelt de imperialistiska centren att ockupera ett land. Dessa författare har tydligt blivit redskap åt NATO.
Vi förkunnar för all världens folk: skrivelsen i fråga representerar inte mänskligheten. Den turkiska Nobelpristagaren och författaren, en av undertecknarna av brevet som publicerades i Liberation, representerar inte de intellektuella eller Turkiets offentliga samvete. Vårt folk har aldrig tagit sida i krig och ockupation och kommer aldrig att göra. Det är vårt löfte till världens folk. Denne författare, som försöker vara spjutspetsen i en ockupation genom att hålla i en penna, kommer att isoleras av människorna och de intellektuella i vårt land.
För er uppmärksamhet …
Nazim Hikmet Cultural Center
Översatt från Solidnet
