Landets premiärminister Bojko Borisov utesluter bulgariskt deltagande i de planer som smids för att bilda en gemensam insatsstyrka för Nato i Svarta havet.
Syftet med Natos planerade insatsstyrka är att kontra mot och parera den ryska flottan i regionen. Rumäniens president Klaus Iohannis påtalar att initiativet handlar om gemensamma övningar och inte om att uppehålla en enskild flotte. Bojko Borisov sade i ett sammandrag till nyhetsbyrån Reuters:
”Jag brukar alltid säga att jag vill att man ska kunna se segelbåtar, yachter och stora båtar fullproppade med turister i Svarta havet och det ska inte bli en arena för militära aktiviteter. Jag behöver inget krig i Svarta havet”.
Han sade till journalister i Sofia i förra veckan: ”Att skicka krigsfartyg i form av en flotte mot ryska fartyg överskrider gränsen för vad jag kan tillåta, att driftsätta jagare och hangarfartyg i närheten av turiststäderna Burgas och Varna under högsäsong är oacceptabelt.”
Chefen för ryska utrikesministeriet europeiska samarbetsavdelning Andrey Kelin menar att en permanent närvaro av en insatsstyrka från Nato nära de ryska gränserna till Svarta havet skulle ha en destabiliserande karaktär. Han tillade också att atlantpakten Nato inte har någon anknytning till Svarta havet.
Bulgariens president Rosen Plevneliev sade följande i förra veckan: ”Sluta upp med spekulationerna om att flottar ska rustas upp mot någon” och han tillade också ”att Bulgarien är ett fredligt land och dess utrikespolitik har inte någon i sikte.”
Klaus Iohannis menar att Natos initiativ om en flotta i Svarta havet är en missuppfattning och konstaterar att Natoinitiativets enda syfte är praktiskt samarbete i gemensamma övningar. Han säger också att Nato har varken resurser eller vill uppehålla en flotta i Svarta havet.
Länder som saknar maritim gräns till Svarta havet förbjuds att ha sina krigsfartyg i området för mer än 21 dagar. Detta enligt Montreuxkonventionen.
Enligt Iohannis inleddes diskussionerna om att bilda en gemensam insatsstyrka i Svarta havet för ungefär ett år sedan efter att invånarna på Krimhalvön våren 2014 deltagit i en folkomröstning och röstat för en återförening med Ryssland. Detta gjorde det möjligt för Moskva att återfå full kontroll över deras långvariga sjömilitära fästeoch dess stora hamn på Krimhalvöns centralort Sevastopol. Innan dess arrenderades hamnen av Ukraina.
Natos flottprojekt i Svarta havet omfattar tre regionalt allierade medlemsstater nämligen Bulgarien, Rumänien och Turkiet och de skulle bidra till bildandet av en separat insatsstyrka. Projektet kommer att diskuteras på det kommande Nato-toppmötet i Warszawa i juli.
Källa: Russia Insider
