En kommentar till Lennart Rahms insändare i Clarté den 17 juni 2016.
Varför skulle Sinn Féin inte kunna hylla Michael Collins? Han var ju bland dom många stora män som befriade det mesta av Irland men som sedan svek sina kamrater. Det är i egenskap som befriare som Sinn Féin firar honom.
År 1969 splittrades Sinn Féin i ett stort och ett mindre parti. Det stora partiet kallades för Officiella Sinn Féin (nu Workers Party) och det mindre hette Provisoriska Sinn Féin. Men det ordet ”provisoriska” försvann redan på 70-talet. Nu heter partiet enbart Sinn Fein. Men det finns ett annat parti som bröt sig ur Sinn Féin när långfredagsavtalet slöts och det heter Republikanska Sinn Féin.
Republiken Irland är ett självständigt land med president och allt. Ingen Fristat, som Rahm hävdar. Irland kallades för ’Fristaten’ från 1922 till 1937 då en ny konstitution infördes och landet förklarades för en suverän stat. Landet klippte av alla band med Storbritannien 1949 och införde ett presidentämbete – till skillnad från t ex Australien, Kanada och m fl länder. Nordirland tillhör emellertid Storbritannien. Före 1922 fanns inte Nordirland. Nordirland är en del av en provins som heter Ulster. Ulster har nio grevskap. Men tre av dessa – Cavan, Monaghan och Donegal – finns i Republiken. Båda länderna kom överens om att dessa tre grevskapen inte skulle ingå i Nordirland. Det eftersom det finns/fanns en stor majoritet av katoliker i dessa grevskapen. Om hela Ulster hade tagits med i Nordirland hade protestanterna hamnat i minoritet. Nu är det tvärtom. Således skapades Nordirland enbart för att protestanterna skulle regera i ett totalitärt välde. För Republikens del var det affärsintressen och den katolska kyrkan som föredrog att dra gränsen så. Den irländska medelklassen hade absolut inget intresse att samarbeta med de stora protestantägda industrimagnaterna i norr och en stor socialistisk arbetarklass som följde med. För den katolska kyrkans del var det för att de inte ville dela makten med den protestantiska kyrkan i norr. Från 1922 och långt in i våra dagar hade den katolska kyrkan haft en stor makt över politiken och människors vardag (såsom skola, abortfrågan och andra samhällsfunktioner). Således flyttade man gränserna för att få mer makt – och de som fick betala priset för det var den stora arbetarklassen både i norr och söder.
Det är inte enbart Sinn Féin och DUP (DUP är ungefär detsamma som Sverigedemokraterna här hemma) som regerar i Stormont (Nordirlands parlament). I parlamentet finns även SDLP, UUP, PBP/AAA och ett antal mindre partier. Problemet är att det inte finns någon opposition, så som det finns i Storbritanniens och Irlands parlament. Dessutom tenderar de två befolkningsgrupperna att rösta från utgångspunkten för vilka de anser sig vara. Unionisterna (protestanterna som anser sig vara britter) röstar traditionellt åt höger. Medan nationalisterna (katoliker, republikaner som anser sig vara irländare) röstar åt vänster. Under de senaste åren har det förändrats en del men inte så att det är märkbart. Det tar tid att bekämpa fördomar – särskilt i den unionistiska och lojalistiska befolkningsgruppen. Som en unionist sa: ’… that some unionist won´t engage with republicans because they are afraid that they might actually get to like them!’. (I den svenska översättningen går den svarta humorn förlorad!)
Irlands parlament heter inte An Dail. Det heter Oireachtas. Överhuset heter Seanad Érieann. Underhuset heter Dáil Érieann.
Anthony McIntyre är en f d republikan som vänt Sinn Féin ryggen. Han har uppmanat väljarna ’att hålla MI 5 utanför Dáil ska man inte rösta på Sinn Féin’. Hey, låter inte det bekant …? Var det inte något liknande som den svenska högern och vissa socialdemokrater försökte skrämma det svenska folket med på 60- 70- 80-talet? En röst på kommunisterna skulle vara en röst på Moskva. Jo, visst minns vi det. I dom lojalistiska områdena låter det tvärtom (för att behålla Status Que. i och med att protestanterna fortfartfarande är i majoritet). En röst på de olika vänsterpartierna så kommer den protestantiska befolkningen att behandlas som skit av katolikerna.
Suzanne Breen är Irlands och Nordirlands svar på Sveriges Radios Rysslands korrespondent när det gäller att smäda och förolämpa Sinn Féin och socialismen. Behöver jag säga något mer? Ed Moloney har enligt Danny Morrison – författare och medlem i Sinn Féin – tjänat miljoner på att föra en kampanj i böcker och artiklar mot IRA och Sinn Féin (ni vet hur vi kommunister – och Sovjetunionen och nu även Ryssland – har drabbats av något liknande). Båda hävdar att det är Sinn Féins fel att MI 5 och Special Branch har infiltrerat partiet. (Då skulle det alltså enligt Rahm – eftersom han tar upp det i insändaren – vara kommunisternas fel att SÄPO infiltrerade/infiltrerar i svenska kommunistiska partier …!)
Det är sant att det än idag sker sekteristiska dåd i Nordirland. Men Rahm nämnde aldrig att merparten av alla dessa dåd stod dom lojalistiska paramilitära (som oftast är rasistiska och har kopplingar till nazistiska grupper i England) grupperna för.
Det är sant att Sinn Féin gått högerut i Nordirland. Precis som alla partier har Sinn Féin en höger och en vänster flygel. Martin McGuinness är höger medan t ex Eion O´Broin är vänster (som för övrigt är en absolut utmärkt politiker som inte är främmande att samarbeta med andra vänsterpartier – Irlands Kommunistiska Parti har t o m berömt honom). PBP/AAA har kritiserat Sinn Féin i Nordirland och menar att de har svängt höger. Men den lokala regeringen (som Nordirland) har ingen rätt att besluta om vissa frågor, som t ex skatter, och är bundna till den konservativa regeringen i London. Ledaren för det irländska kommunistiska partiet, Eugene McCartan, sa: (Ha överseende med min översättning) ’Vi betecknar situationen i Norra Irland att folket är tredubbelt marginaliserade; de har lite om något inflytande hos regeringen i Storbritannien som så direkt har ett så stort inflytande över folkets liv; de har absolut inget inflytande eller förmåga att kunna förändra politiken i EU; och de har knappast något inflytande hos den irländska regeringen, leta ordentligt så hittar ni det! Men han har nämnt det vid flertal tillfällen)
När det gäller Brexit så skulle Sinn Féin rösta för ett utträde ur EU om HELA Irland, norr och söder, samtidigt skulle rösta om en Irlexit eller som irländarna kallar det: en Lexit. Som det är idag för ett antal månader sedan var gränsen mellan Republiken och Nordirland så gott som utplånad. Båda länderna har/hade samarbete och affärsintresse med varandra, som t ex i hälsovården. Nu riskerar allt det stanna upp. Sinn Féin anser att risken är stor att konflikten kan flamma upp igen med tillbommade gränser som återigen skulle bevakas av starkt beväpnade brittiska soldater. Allt medan Republiken faller samman för att få har blivit rika medan befolkningen tvingas gå ifrån sina hem och leva i misär.
Rahm har helt rätt i James Connollys citat. Men Jerry Adams har ingen makt att ragga företag varken till Irland eller Nordirland. Adams sitter i opposition i Dáil – eftersom han är TD för grevskapet Louth i Republiken. Jag känner inte till att Sinn Féin bedriver organiserad kriminalitet, trots att jag har följt partiet och händelseutvecklingen i Irland under många år. Om Rahm har så många ’bevis’ på att pengar och skatter går till kriminell verksamhet så borde han kunna presentera dom – inte bara påstå det.
Ibland har jag undrat varför den svenska media cirkusen (inklusive Lennart Rahm) har koncentrerat sig på Sinn Féin och IRA. Och inte på dom rasistiska lojalistiska paramilitära grupperna – en del är direkt fascistiska. Eller Orangeordern som paraderar i katolska områden (här hemma skulle det vara som om nazisterna skulle genomföra en parad genom Rinkeby eller Rosengård).
Vi kan se länder där fascismen går starkt framåt – t o m i Sverige. Men i Republiken Irland går det åt motsatt håll. Där har vänstern – Sinn Féin, PBP/AAA, Workers Party och Irlands kommunistiska Parti – rönt framgångar. De partierna samarbetar tillsammans med fackföreningarna och ställer sig på arbetarklassens sida – precis som de gjorde på 60-talet när NICRA marscherade på Nordirlands gator och krävde demokrati, fred och arbete. Vi borde göra något liknande i Sverige.
Kerstin Stigsson
