Fackets agerande i NATO-frågan – tyst som i graven

KRÖNIKA Ska ledningen för LO, TCO, SACO och alla fackliga förbund vara tysta medan landet håller på att bli medlem i NATO:s fängelse? Ska de tiga medan deras miljoner medlemmar och hela folket ställs under ett ständigt krigshot men också ett hot mot demokratiska rättigheter?

En arbetare behöver först och främst fred för att kunna arbeta. Det handlar nu inte om den slags arbetsfred som reformisterna menar; de som har omvandlat arbetarrörelsen till arbetsgivarnas partner. Det handlar om att ta avstånd från krig. Är inte fackföreningsrörelsen för fred?

Nato är en krigisk och aggressiv organisation

NATO har bevisat i Afghanistan, i Libyen, i Irak, i Jugoslavien att det är en krigisk och aggressiv organisation. Dessutom accepterade NATO bland sina medlemmar länder som Portugal och Grekland när dessa styrdes av militära juntor som förbjöd all facklig verksamhet. Hur kan man vara onyanserad och ointresserad i en sån fråga?

Har NATO gynnat facklig verksamhet och demokratins återställande i de länder där krigsalliansen ingrep? Knappast. Tvärtom drabbas dessa länder fortfarande av inbördeskrig, fattigdom och flykt.

I framtiden kan det hända att den svenska regeringen efter ett NATO-beslut skickar trupper till olika krig i världen. Är våra pampar inte intresserade av att unga arbetare skickas för att stupa i krig och eller döda andra arbetare? Är inte föräldrarna till våra unga medlemmar med i facket? Vad är det för solidaritet man visar gentemot dem?

NATO är en fråga om liv och död

Precis som man bestämde sig för att agera politiskt och inte lasta av och lossa ryska fartyg ska facket ta avstånd från Sveriges medlemskap i NATO. Det är inte bara en politisk fråga, inte bara en facklig fråga, utan en fråga om liv och död. Om man tvekar om det kan man fråga Jugoslaviens arbetare hur det gick till när NATO 1999 bombade sönder deras land.

Men det är klart. Man har sitt på det torra. Det är ju inte fackföreningsledningen och inte regeringen heller som ska skickas till krig, utan unga arbetare eller studenter. Det är de som ska kriga för att försvara bland annat IKEA:s, HM:s eller Atlas Copcos intressen genom att krossa andra länders folk.

Det är förstås en retorisk fråga när man undrar om fackets ledning ska agera. Det är fackets medlemmar som måste reagera och tvinga ledningen att ta ställning för fred. Men eftersom en kapitalistisk fred är en fred med kniven mot strupen måste fackets medlemmar tro på sin styrka och kämpa för en fred där arbetarna ska ställa villkoren, där facket inte fungerar som arbetsgivarnas partner.

En fred utan inlåsning i imperialistiska fängelser som NATO, EU osv. Den fred som socialismen medför.

 

Panos Alepliotis

 

 

 

En tanke på “Fackets agerande i NATO-frågan – tyst som i graven

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.