URIKES Antalet israeler som vägrar göra militärtjänst ökar i takt med den politiska krisen och den pågående offensiven i Gaza. Fenomenet berör olika sociala grupper och motiveras av flera orsaker – från motstånd mot regeringens politik till moraliska skäl att inte delta i krigshandlingar.
En del vägrare, som kallar sig ”fredssoldater”, uttalar sig öppet och riskerar därför både rättsliga åtgärder och fängelsestraff. Andra väljer att undvika tjänstgöring mer diskret. Exakta siffror över dessa ”gråa vägrare” hålls hemliga, men organisationen Yesh Gvul, som stödjer samvetsvägrare, bekräftar att antalet ökar. En opinionsundersökning i Haaretz visar att omkring en tredjedel av befolkningen anser att vägran är legitim i den nuvarande situationen.
Bland de skäl som anges finns kritik mot regeringens krigspolitik i Gaza, oro för gisslans säkerhet, moraliska invändningar mot att delta i krigsförbrytelser, protest mot ockupationen av palestinska områden samt motstånd mot att ultraortodoxa undantas från militärtjänst.
Samtidigt växer massprotesterna mot Benjamin Netanyahus regering. Tusentals israeler – både judar och araber – deltog i helgen i demonstrationer mot kriget, bland dem finns partiet Hadash som öppet kräver ett omedelbart stopp för offensiven.
Utvecklingen visar på en fördjupad kris i den israeliska staten: militarismen, som länge varit en av dess grundpelare, möter växande motstånd även inifrån. Vägran att delta i armén är ett direkt brott mot den borgerliga statens krav på total lojalitet, och samtidigt ett uttryck för att klassintressen kan övertrumfa nationalistisk enhet. Att fler israeler nu ställer sig utanför krigsmaskineriet visar att även i ett samhälle genomsyrat av chauvinism kan arbetarklassens och folkets motstånd finna sprickor – sprickor som i längden hotar själva krigspolitikens legitimitet.
