UTRIKES Den genomsnittliga bolagsskatten inom OECD-länderna har fallit till 24,2 % år 2025, jämfört med drygt 30 % vid seklets början. Det visar nya siffror från Statista. Det markerar ett globalt mönster där kapitalet avlastas – medan samhällskostnaderna vältras över på arbetarna.
De högsta skattesatserna inom OECD återfinns idag i Frankrike (36,1 %) och Colombia (35 %), medan Ungern (9 %) och Irland (12,5 %) erbjuder de lägsta. Sedan 2024 gäller en ny global miniminivå på 15 % för multinationella företag, ett försök att hejda den så kallade “skattekonkurrensen” mellan medlemsländer. Men denna minimiskatt är i praktiken så låg att den snarare befäster än bryter utvecklingen.
Sedan början av 2000-talet har OECD-ländernas genomsnittliga skattesatser minskat i stadig takt. Samtidigt har storföretagens vinster vuxit till rekordnivåer, ofta utan motsvarande investeringar i produktion eller löner. I Ryssland har bolagsskatten sänkts från 35 % i början av seklet till 20 % under större delen av 2000-talet, och först nyligen höjts marginellt till 25 %.
Reformer har skett i Europa, där regeringar motiverar sänkningarna med behovet av “investeringar” och “konkurrenskraft”. I praktiken har dessa beslut tömt de offentliga budgeterna och ökat pressen på välfärdssystemen.
Bolagsskatternas fall speglar en tydlig klassmässig tendens i den globala kapitalismen: vinster privatiseras, kostnader socialiseras. När företagen slipper bidra till det gemensamma, tvingas arbetarklassen finansiera infrastrukturen, vården och skolorna genom högre konsumtionsskatter, avgifter och nedskärningar.
Den så kallade “skattekonkurrensen” är i själva verket en konkurrens i klassförtryck – där varje land tävlar om att erbjuda kapitalet lägsta möjliga pris på arbetskraft och högsta möjliga avkastning.
