MILJÖ Att etablera datacentraler i Indien har blivit lukrativt för utländska investerare. Landet har billig arbetskraft, och ligger bra till för marknaden i södra Asien. Miljöorganisationen Planet Tracker räknar med att det finns nästan 250 datacentraler i Indien, varav mer än hälften ligger i områden med extrem vattenbrist. Utvecklingen av AI, som kräver ännu mera datakraft och därmed ännu mera kylning leder till allt hårdare konkurrens om vattnet.
Den indiska webbsidan Down to Earth har skildrat kampen om vattnet i fyra avsnitt, som refereras av Supermiljöbloggen. Det första avsnittet handlar om en by i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Där är oron stor över planerna på en jätteanläggning med flera datacentraler. I den andra delen besöks Bengaluru i delstaten Karnataka i söder, ett område som kallats för Indiens Silicon Valley. Den tredje artikeln handlar om politik och regelverk i Uttar Pradesh, och den fjärde om hur svårt det är att få fram användbara och jämförbara uppgifter om hur mycket vatten som förbrukas av de olika datacentralerna. I alla de undersökta byarna måste byborna borra sina brunnar allt djupare, eller förlita sig på läckande vattenledningar och dyrt vatten från tankbilar.
I Uttar Pradesh kan det bli 48 grader varmt på sommaren, så där behöver datacentralernas mängder av kylvatten. I Bengaluru i söder är det inte lika varmt, men däremot redan nu ont om vatten. Regionen är överexploaterad, vilket betyder att den årliga påfyllningen av vatten via nederbörden inte räcker för att återställa grundvattennivån. De indiska lagarna för miljöskydd och vattennivåns övervakning ser bra ut på pappret, säger miljöorganisationen Paani Earth, men kontrolleras och följs dåligt.
Det har varit svårt för Down to Earth:s reportrar att få klarhet i läget vad gäller vattenförbrukningen i Indiens datorcentraler och de procedurer det handlar om. Vad betyder det att man ska återanvända vatten i en datacentral, något som är en komplicerad process? Var finns de oberoende inspektioner som utlovats? Och vet egentligen lokala myndigheter hur stor den faktiska vattenanvändningen är i anläggningarna?
Utsugning maskerad som utveckling
Det enda som är helt klart är att det är ont om vatten i Indien, och att lokalbefolkningen riskerar vattenbrist på grund av dataindustrins snabba utveckling. Man behöver inte vara teknikfientlig och bakåtsträvande för att motsätta sig den exploatering av miljön som skapar lidande och svårigheter för vanliga småbönder på Indiens landsbygd.
Det här handlar om en oplanerad tillväxt av datacentraler och AI som ger stora profiter för det internationella kapitalet och som används för syften som kan variera från seriös vetenskap till kommersiell marknadsföring, vapenutveckling och krig. För dessa syften plundras alltså landsbygden och fördrivs människorna till städernas slum – här målas utsugning ut som utveckling i en värld där människoliv saknar värde
