UTRIKES FACKLIGT I Parisregionen har arbetare på snabbmatskedjan KFC blockerat flera restauranger i protest mot frysta löner och en allt hårdare personalpolitik. Enligt rapporter i L’Humanité inleddes den aktiva fasen av strejken den 18 december, då anställda tillsammans med fackligt aktiva stängde gäster ute från serveringsytorna. Den 22 december pågick blockaderna fortfarande, eftersom företagsledningen vägrat ta seriösa initiativ till förhandlingar.
Kärnan i konflikten är att lönerna inte höjts sedan 2021, trots flera år av kraftig prisökning. De anställda vittnar om att deras köpkraft urholkats samtidigt som restaurangerna fortsätter att gå runt och ägarna pressar ut vinst. Situationen har skärpts ytterligare sedan 31 restauranger lagts under den polska franchisekoncernen Amres. Sedan ägarbytet beskriver arbetarna hur det sociala samtalet i praktiken upphört och hur ledningsstilen blivit öppet repressiv och ”toxisk”.
På golvet märks detta som kronisk underbemanning, tvingade övertider och utslitna kroppar. Personalen beskriver en verklighet där färre anställda ska göra mer jobb i högre tempo, samtidigt som lönerna står still och scheman läggs utan hänsyn till liv och hälsa. Strejken sätter därmed fingret på hur franchisemodellen används för att fragmentera ansvar: moderbolag, franchisetagare och lokala chefer skyller på varandra, medan arbetarklassen i servicesektorn får bära hela bördan.
Försöker kompensera kris och konkurrens genom att pressa arbetarna till det yttersta
Konflikten på KFC i Paris är en del av en bredare front i den europeiska låglönesektorn, där kapitalet försöker kompensera kris och konkurrens genom att pressa arbetarna till det yttersta. Samtidigt visar blockaderna att även i den mest ”flexibla” segmenten av ekonomin kan arbetarna organisera sig, stänga verksamheten och resa kollektiva krav på lön, bemanning och respekt – ett nödvändigt steg för att på sikt bygga en starkare social front under arbetarklassens ledning.
