KRÖNIKA Det har gått 34 år sedan Sovjetunionens upplösning. Det var mellan den 25 och 26 december 1991 som den röda flaggan slutade att vaja över Kreml efter 74 år. Många kände på sig de negativa konsekvenserna av denna utveckling, men det som följde överträffade till och med den mest dystra fantasin. Det fanns också de som firade på den andra sidan: borgare och opportunister ledde en galen fest med honnörsorden ”demokrati”, ”frihet” och ”välstånd” på ruinerna av ”järnridån”.
Fattigdom och plundring var följden som Sovejtunionens länder utsattes för när de övergick till kapitalismens globaliserade paradis. Kalla krigets värld ersattes av ”fred” i Ukraina, Mellanöstern och på kapitalismens alla horisonter där krigsekonomins maskiner arbetar oavbrutet. Demokratin som skulle triumfera ersattes med nazister, fascister och högerextremister som fanbärare från Ukraina till Ungern och från Polen till Baltikum. Bland dessa återfinns självaste Putin som har sponsrat sina vänner, bl.a. Le Pen och Orban.
Man kan, 34 år senare, titt på vilken typ av ”imponerande övergång” som dessa borgare firade.
Befolkningsminskning
Man kan kolla på de förkrossande siffrorna i dagens Ryssland först och främst. Befolkningen har under dessa 34 år minskat med 5 miljoner från 149 miljoner till 144. Prognosen säger att befolkningsminskningen till 2050 skulle överstiga 40 miljoner, enligt Rosstat, landets officiella statistikmyndighet.
Dödligheten i Ryssland, speciellt bland barn, är så hög att den kan jämföras med afrikanska länders. Orsakerna till den ökande dödligheten är hälsovårdssystemets kollaps. Ryssland lägger bara 4,2 % av BNP på detta, och till det kommer dålig kost och att ryssarna lever under stressfulla förhållanden med exempelvis hög arbetslöshet.
Det är ett faktum att alla kategorier av sjukdomar ökade i Ryssland med 15,4 % på 10 år (1989–1999), som t.ex. dödligheten i tuberkulos som ökade 2,5 gånger. Från 1990 till 1997 ökade insjuknandet i syfilis hela 64 gånger, enligt läkarna vid ryska medicinska vetenskapsakademin. Idag beräknas också att 500 000 ryssar dör årligen av alkohol. Enligt en rysk rapport har alkoholismepidemin lett till det häpnadsväckande fenomenet att dödligheten bland fria män är tre gånger högre än bland fångar i fängelser.
Över 800 000 ryssar dog dessutom av droganvändning från 2001 till 2012. I dagens Ryssland finns över 5 miljoner människor som är beroende av droger enligt uppgifter från ryska federala tjänsten – FSKN. Narkotikasmugglingen från Afghanistan sker till en stor del via Ryssland.
Frihet till fattigdom
Enligt den ryska statistikmyndigheten Rosstat levde 1 av 6 ryssar år 2015 i fattigdom, vilket betydde att de inte ens hade de 123 euro månatligen, det belopp som ryska myndigheter satt som fattigdomsgräns. Tre år senare, 2018, erkände ryska arbetsministern Maxim Topilin att 20 miljoner ryssar levde under fattigdomsgränsen. I januari 2021 bekräftas det åter att personer som lever med inkomster under miniminivån uppgår till nästan 20 miljoner, ett tal som motsvarar 13 % av befolkningen. Speciellt under tredje kvartalet 2020 ökade de fattiga med 1,2 miljoner jämfört med motsvarande period 2019.
Sanningen är dock ännu värre: Enligt en undersökning från december 2018 från Ryska akademins institut för social analys och prognos hör 22 % av ryssarna till kategorin fattiga, där inkomsterna inte tillåter mer än grundläggande livsmedel. Enligt chefen för Ryska akademins institut för ekonomi lever bara 20 % av den ryska befolkningen bekvämt. För nästan hälften av befolkningen är livet bara en kamp för överlevnad.
Vilken ekonomisk demokrati?
Enligt Credit Suisses rapport (Global Wealth Report) för 2014 äger de rikaste 10 procenten i Ryssland 85 % av landets rikedom, och av dessa äger 1 procent hela 74 % av Rysslands totala rikedom! Prestationen placerar Ryssland som landet med störst social ojämlikhet på planeten. Inte bara det – 3 % av landets invånare äger cirka 90 % av alla finansiella tillgångar, insättningar och kontanter i Ryssland, enligt ryska tidningen Kommersant och en undersökning som genomfördes av Högre ekonomiska skolan och banken Vneshekonombank 2019.
Dessutom nämner den internationella undersökningen The Wealth Report 2019 att det i Ryssland, med tiotals miljoner extremt fattiga, finns 163 000 miljonärer och 1 500 multimiljonärer vars förmögenhet överstiger 30 miljoner dollar vardera. Baserat på denna kategori av rika placeras Ryssland – med sina 24 miljardärer som finns på Forbes lista över världens 500 rikaste – bland de fem främsta länderna i världen.
Enligt bedömningen och rankningen av Rysslands rikaste har antalet ryska miljardärer tredubblts från 2004 till 2021, från 36 till 117. Dessa 117 personer av en befolkning på 146 miljoner äger nästan 20 % av den totala rikedomen. De 20 rikaste av dem har förmögenhet på över 230 miljarder dollar.
Enligt 2017 års uppgifter nådde den totala förmögenheten för de 200 rikaste ryska oligarkerna 460 miljarder dollar och hade ökat med 100 miljarder dollar på ett år. Och enligt World Inequality Report 2022 kan den sociala ojämlikheten i Ryssland bara jämföras med den i Mellanöstern, Latinamerika och Afrika söder om Sahara.
Om inte annat är ovanstående uppgifter imponerande. De blir säkert ännu mer imponerande eftersom de inte inkluderar de effekter som Rysslands folk drabbas av genom kriget i Ukraina. Summa summarum. Ingenting av det som lovades när Sovjetunionen slutade att existera har infriats.
Nostalgi för Sovjet
Andelen ryssar som saknade Sovjetunionen hade å andra sidan skjutit i höjden till 66 % år 2018 enligt en opinionsundersökning som genomfördes av det oberoende forskningscentret Levada-Center. Det var den högsta andelen som registrerats under hela decenniet. Levada-Centers undersökning visade också att 60 % av ryssarna trodde att Sovjetunionens upplösning kunde ha undvikits (den högsta andelen på 13 år). Förutom ryssarna som till 69 % ansåg upplösningen negativ för sitt land, uttrycktes samma åsikt också av folken i Armenien, Kirgizistan, Moldavien och Vitryssland, med de lägsta nivåerna för Sovjetunioen i de tre baltiska republikerna (Litauen, Estland, Lettland), nu medlemmar i Europeiska unionen.
Vissa hävdade att denna trend av ”nostalgi” för Sovjet skulle börja avta. Men 2020 kom den nya undersökningen från Levada. Resultatet: 75 % av ryssarna förklarade att sovjettiden var den bästa i landets historia. Det framgår att majoriteten av dem som saknar Sovjetunionen är personer 55 år och äldre. Bland de imponerande uppgifterna i undersökningen är också att sådana åsikter ökar lavinartat även bland unga 18–24 år.
Nostalgin för Sovjetunionen kan och bör leda till att folk, inte bara i Ryssland utan i hela världen, ska börja om från början med att bekämpa kapitalismen och dagens barbari och kämpa för socialismen. Det kan vara en önskning för det nya året 2026!
Panos Alepliotis
