UTRIKES Världshälsoorganisationen (WHO) tvingas till ett omfattande sparpaket efter att USA lämnat organisationen och därmed stoppat centrala finansieringsflöden, samtidigt som Argentina meddelat att man inte längre deltar. Enligt uppgifter som STAT tagit del av väntas personalstyrkan minska med omkring 25 procent fram till mitten av 2026.
Generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus beskriver 2025 som ett av de mest krävande åren för myndigheten, och budgettappet bedöms redan slå mot verksamhet som stöd till nationella sjukvårdssystem, vaccinationsprogram och snabb respons vid sjukdomsutbrott. Neddragningarna diskuteras samtidigt som WHO:s exekutivstyrelse förbereder frågor inför World Health Assembly senare under året.
USA:s utträde har också bredare konsekvenser: landet har historiskt varit WHO:s största finansiär, och utträdet beskrivs av flera folkhälsoexperter som ett hårt slag mot global smittövervakning och samordning, inklusive sådant som påverkar vaccinberedskap.
Internationell folkhälsa, beroende av stormakters och borgerliga regeringars finansieringsvilja
Bakom rubrikerna framträder ett återkommande mönster: när internationell folkhälsa görs beroende av stormakters och borgerliga regeringars finansieringsvilja blir den ett politiskt gisslan. Under kapitalismens villkor hamnar även grundläggande skydd mot epidemier i samma logik som allt annat — imperialistiska motsättningar, ”budgetdisciplin”, politiska påtryckningar och “effektiviseringar” som i praktiken betyder att arbetarklassen får betala priset i form av sämre beredskap, svagare vårdkedjor och större risker.
