INRIKES Allt fler ensamstående föräldrar klarar inte sina grundläggande utgifter trots att de har inkomst från arbete, skriver Dagens Arena. Sveriges Makalösa föräldrar har gjort en undersökning som visar att nästan samtliga ensamstående föräldrar, 97 procent, har förvärvsinkomst. Men ändå har hälften av dem en ohållbar ekonomi och en majoritet säger att de inte klarar att leva på enbart lönen.
Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa Föräldrar, säger att det oftast handlar om arbetarkvinnor som jobbar inom kvinnodominerande yrken, som vårdbiträden och barnskötare. Få av dem kan jobba heltid eftersom tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstiden sjunker.
En ensamstående förälder med två barn får ut drygt 28 700 kronor, enligt organisationens beräkningar. Men de absolut nödvändiga utgifterna som hyra, el, internet, mat, lokaltrafik och läkemedel uppgår till 31 837 kronor, vilket innebär att föräldern går back 3 119 kronor varje månad. Något sparande, semester eller månadspeng till barnen ingår inte i beräkningarna.
Christina Olsson betonar att organisationen vill pressa politikerna att höja socialförsäkringarna som föräldrarna är beroende av. Det rör sig om bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd.
– Vi vill tvinga upp frågan på bordet, precis som vi gjorde med bostadsbidraget förra året. Den frågan var helt död innan vi tog strid för att det skulle höjas. Vid årsskiftet höjdes bidraget med 1 000 kronor för familjer med två barn, men det är fortfarande för lite, säger hon. Många ensamstående med bostadsbidrag bor trångt för att hålla nere bostadskostnaden. Detta trots att syftet med bidraget är att resurssvaga hushåll ska kunna efterfråga ”goda och tillräckligt rymliga bostäder”.
Makalösa Föräldrars rapport pekar på flera punkter där situationen för ensamstående föräldrar försämrats senaste åren. 2021 var det 52 procent som uppgav att de var sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, men nu är det 56 procent. Och andelen som trots inkomst från arbete inte har en hållbar ekonomi har ökat från 42 till 49 procent sedan 2021. Det är en utveckling som drabbar barnen, framhåller Christina Olsson, och lyfter att många fler barn idag är oroliga över föräldrarnas ekonomi.
