UTRIKES FACKLIGT Den australiska delen av livsmedelskedjan ALDI har gått med på en uppgörelse värd 55 miljoner australiska dollar efter en långvarig grupptalan om obetalt arbete före och efter ordinarie arbetspass. Omkring 32 000 nuvarande och tidigare butiks- och lagerarbetare omfattas av processen.
Konflikten drevs av det australiska handelsfacket SDA. Arbetarna hade regelbundet förväntats infinna sig före den betalda arbetstidens början och stanna kvar efter skiftets slut för förberedelser, säkerhetskontroller och andra arbetsuppgifter. Företaget har redan betalat ut omkring 28,9 miljoner australiska dollar och väntas efter domstolens godkännande betala ytterligare drygt 26 miljoner.
Några minuter före och efter varje arbetspass kan framstå som obetydliga när de betraktas isolerat. Men när samma tid tas från tusentals arbetare varje dag och under flera år omvandlas minuterna till miljontals dollar. Det är genom denna vardagliga organisering av arbetstiden som kapitalet kan öka utsugningen utan att formellt förlänga det betalda arbetspasset.
Arbetsköparen bestämmer när arbetaren måste vara på plats, vilka förberedelser som krävs och när arbetet i praktiken är avslutat. Om dessa uppgifter är nödvändiga för verksamheten är de också arbete och ska betalas. ALDI kunde inte öppna butiker eller driva lager utan att arbetarna förberedde skiften, men försökte samtidigt placera delar av denna tid utanför lönen.
Fallet visar varför kontrollen över arbetstiden är en central klassfråga. Kapitalet köper arbetskraft för en bestämd tid och har därför ett ständigt intresse av att töja gränsen för hur mycket arbete det kan få ut utan motsvarande ersättning. Det kan ske genom obetald övertid, arbete under raster, meddelanden efter arbetsdagens slut eller krav på att vara färdig och produktiv innan klockan börjar räknas.
Den enskilde arbetaren har svårt att mäta, dokumentera och driva in små dagliga belopp från en stor koncern. Genom att samla tiotusentals arbetare i en gemensam process kunde facket visa att det inte handlade om isolerade misstag, utan om ett systematiskt sätt att organisera arbetet.
Uppgörelsen är därför en betydande seger, men den är inte en gåva från företaget. Arbetarna har genom facklig organisering och långvarig rättslig kamp tvingat ALDI att lämna tillbaka en del av den lön som hållits inne. Fallet visar att även den tid kapitalet försöker gömma i arbetsdagens kanter tillhör arbetaren och kan återvinnas genom kollektiv kamp.
