UTRIKES I Etiopien har strider pågått sen 2020 i främst regionen Tigray, men även i andra angränsande områden. Kriget har lett till att omkring 600 000 civila har dött av bland annat bombningar och svält på grund av en statligt sanktionerad blockad mot Tigray. Många påstår att detta är en medveten strategi för utrotning av fienden. Till skillnad från andra krig som pågått längre tid så har kriget i Etiopien drabbat många fler civila. Trots detta är det tyst om det i media. Etiopien har av flera organisationer anklagats för folkmord.
Konflikten har alltså pågått sen 2020 när premiärminister Abiy Ahmed förklarade krig mot Tigrayfolkets Befrielsefront (TPLF) som tidigare var en mäktig kraft i den federala etiopiska regeringen. Fronten kom efter en valförlust att administrera enbart Tigray, och kriget började efter att man hållit lokala val i Tigray, när de utlovade nationella valen inte hölls.
Den fredsprisbelönte etiopiske premiärministern har genomfört en blockad av Tigrayregionen för att stoppa handel med medicin, mat, energi och internet. En snabb eskalering av våldet skedde när miliser från grannregionen Amhara och militärer från grannlandet Eritrea stöttade den Etiopiska regeringen.
Den blodigaste konflikten under 2000-talet
Till följd av en mediablockad så är det svårt för journalister att få grepp om det korrekta dödstalet och att rapportera om läget, men flera experter är överens om att det är mycket högt, något som Etiopiens ledning inte vill att allmänhetens ska känna till.
Den spanska tidningen El Pais nämner bland annat geografiprofessorn Jan Nyssen från Gents Universitet i Belgien, som säger att ”hunger har använts som ett vapen i kriget”. Blodiga bombningar och massakrer har dokumenterats av FN och blockaden av Tigrayregionen har lett till svårigheter för civilbefolkningen att få livsviktiga resurser som medicin och mat.
USA:s FN-ambassadör Linda-Thomas Greenfield menar att över 500 000 personer avlidit till följd av svält och nyligen påpekade Josep Borell, EU.s utrikesrepresentant, att siffran ligger på 600 000 dödade. Om de uppskattade siffrorna stämmer med verkligheten kommer kriget i Etiopien räknas som den blodigaste konflikten under 21:a århundradet. Som jämförelse så har det decennielånga kriget i Syrien lett till 307 000 döda som kan kopplas direkt till kriget, medan 377 000 dödats under det sex år långa utdragna kriget i Yemen, allt enligt FN.
I augusti 2021 godkände IMF ett rekordstort lån på 405 miljoner USD till Etiopien mitt under det rådande krig, som alltså delvis bekostades av världsbanken.
Regionala och etniska konflikter sopas under mattan
Sedan november 2022 har båda sidorna i konflikten enats om eldupphör. Just nu respekteras vapenvilan och de TPLF-trogna rebellerna har börjat överlämna sina vapen till den etiopiska armén. Dock har en mindre grupp rebeller som inte godkänner vapenvilan begett sig upp i bergen. Blockaden mot städerna i Tigray ska ha lyfts. Det förekommer fortfarande uppgifter om eritreanska soldater som fortsätter döda, våldta och plundra civila.
En försiktig analys ger vid handen att den nuvarande regeringen vill skapa ett ”enat Etiopien” där regionala och etniska konflikter sopas under mattan, och där all makt vilar i regeringens händer under fullständigt icke-demokratiska former. I den ekonomiska bakgrunden finns också en konflikt mellan ett mer industriellt utnyttjande av jordbruksmarken (med bland annat uthyrningar av stora markarealer till Kina) och det traditionella klanbaserade jordbruket och boskapsskötseln som bedrivs av de olika folk som ingår i det etiopiska statsbygget.
Ernst Nilsson
