UTRIKES Det är inte fattigdomen i sig som välter borgerliga regeringar – utan om de fattiga har uppkoppling. Det menar två ekonomer, Mohammad Reza Farzanegan och Hassan Golipour, i en studie i tidskriften Scottish Journal of Political Economy. Genom att analysera 25 års data från 120 länder visar de att den avgörande faktorn för sociala explosioner inte bara är klassklyftorna, utan om befolkningen har tillgång till internet.
Forskarna har granskat sambandet mellan inkomstojämlikhet och politisk instabilitet mellan 1996 och 2020. I länder där en liten rik elit dominerar men majoriteten saknar internet, verkar regimerna märkligt stabila: ojämlikheten växer, men protesterna uteblir. Förklaringen är enkel ur ett marxistiskt perspektiv: utan tillgång till information, jämförelser och gemensam organisering förblir missnöjet splittrat och individualiserat. Människor vet att de har det svårt, men ser inte tydligt vilka som tjänar på det – eller hur de kan agera tillsammans.
När internetanvändningen passerar cirka 50 procent förändras bilden. I digitalt integrerade samhällen blir nätet en förstärkare av klassmotsättningar. Arbetare och andra förtryckta grupper kan direkt jämföra sina villkor med borgarklassen, se lyxen i toppen och samtidigt dela erfarenheter av arbetslöshet, låga löner och nedskärningar. Sociala medier och chattappar sänker kostnaden för organisering: demonstrationer, strejker och kampanjer kan samordnas på dagar i stället för månader. I dessa länder visar studien att ökande ojämlikhet tydligt hänger ihop med fler protester och större risk för regeringskriser.
Så länge utsugningen och klassklyftorna består kvarstår också grogrunden för revolt
För den borgerliga staten innebär detta en ny typ av kontrollproblem. Så länge arbetarklassen hålls offline kan kapitalet kombinera brutala klassklyftor med relativ politisk “stabilitet”. Men i det ögonblick som massorna får tillgång till digital kommunikation blir samma ojämlikhet en strategisk risk för hela systemet. Regeringar försöker svara med censur, övervakning och blockeringar – men så länge utsugningen och klassklyftorna består kvarstår också grogrunden för revolt. Internetet skapar inte motsättningen mellan arbete och kapital, men det gör det svårare för borgarklassen att dölja den – och lättare för arbetarklassen att organisera sig mot den.
