UTRIKES Moldaviens regering genomför nu en omfattande omvandling av den statliga sektorn: alla statliga företag ska göras om till aktiebolag. Beskedet kom i samband med behandlingen av ändringar i lagen om förvaltning av offentlig egendom, enligt parlamentets ekonomiutskotts ordförande Radu Marian.
Pilotprojektet blir det statliga elnätsbolaget Moldelectrica, som ska ombildas till ett aktiebolag med 100 procent statligt ägande. Energiministeriet betonar att det inte rör sig om en direkt privatisering, utan om att införa EU:s “bolagsstyrningsstandarder”. Omvandlingen ska göra det möjligt att fullt ut genomföra så kallad unbundling – att skilja nätverksamhet från handel – och uppfylla kraven för modellen med en oberoende systemoperatör. Det är en av nyckelfrågorna för att integrera landet i EU:s elmarknad och ge Moldavien en starkare roll i nätverket ENTSO-E, där landet hittills bara haft observatörsstatus.
Reformen innebär också en förändring av hur statens egendom styrs. Ansvar och kontroll över de statliga energibolagen flyttas från den allmänna myndigheten för offentlig egendom direkt till energiministeriet. Regeringen beskriver detta som en “tydligare vertikal” och ett sätt att öka transparensen, stärka internrevisionen och göra det lättare att locka investeringar – krav som också återkommer i överenskommelserna med EU och IMF.
Oppositionen varnar däremot för att aktiebolagsformen öppnar dörren för stegvis privatisering av strategiska tillgångar. Socialistpartiets parlamentsledamot Petru Burduja anklagar regeringen för att driva igenom beslut i sista stund före nyår, och jämför risken med den kontroversiella hanteringen av hamnen i Giurgiulești. Regeringssidan svarar att omvandlingen av statliga “unitära” företag lagts fast redan 2017 och dessutom rekommenderats av riksrevisionen, samt att Moldelectricas tillgångar enligt lag ska förbli offentlig egendom.
“statligt ägande” inom kapitalismen inte garanterar samhällelig nytta
För arbetarklassen i Moldavien är reformen ännu ett exempel på hur statlig infrastruktur steg för steg formas efter kapitalets behov: först “modern bolagsstyrning” och marknadsanpassning, sedan tryck på lönsamhet, höjda tariffer och större utrymme för privata investerare. Även om ägandet på pappret ligger kvar hos staten, binds energisektorn hårdare till EU:s marknadslogik och till de villkor som ställs av imperialistiska institutioner som EU och IMF – medan risken är att kostnaderna till slut hamnar hos hushåll och arbetare.
Denna utveckling är inte unik för Moldavien. I Sverige har Vattenfall – formellt statligt, i praktiken ett aktiebolag under kapitalets lönsamhetskrav – gång på gång höjt priser och nätavgifter samtidigt som miljardvinster redovisats. Det visar att “statligt ägande” inom kapitalismen inte garanterar samhällelig nytta: när bolagsformen och styrningen underordnas marknadslogiken kommer räkningen alltid skickas till arbetarklassen. Frågan är därför inte ägarmärkning på papperet, utan vilket klassintresse som styr produktionen och prissättningen.
