UTRIKES Pakistanska myndigheter har gripit flera ledare för Awami Action Committee (AAC) i Gilgit-Baltistan, däribland den välkände advokaten Ehsan Ali, och åtalar dem under antiterrorlagstiftning. Enligt medier anklagas totalt 13 AAC-ledare för ”antistatliga tal” och för att ha planerat protester som ska ha uppviglat allmänheten. En antiterror-domstol gav polisen tillstånd att hålla de gripna kvar åtminstone till 18 mars.
Gripandena har väckt starka protester från advokatsamfund, människorättsorganisationer och civilsamhälle, som beskriver ärendet som ett försök att kriminalisera legitim opposition och fredlig mobilisering. Bakgrunden är ett spänt läge i regionen med stigande priser, missnöje kring naturresurser och en långvarig konflikt om demokratiska rättigheter och självbestämmande. Oppositionella röster i Pakistan har också kopplat gripandena till den bredare ekonomiska krisen och missnöjet med höjda bränslekostnader.
Att antiterrorlagar används mot politiska ledare och sociala protester i en region som länge präglats av försummelse och statlig kontroll visar hur ekonomiska och demokratiska krav snabbt omdefinieras till säkerhetsproblem när de hotar makten uppifrån.
När prisprotester behandlas som “terror” flyttas klasskampen direkt in i säkerhetsstaten. Syftet är inte att skydda människor mot våld, utan att skydda ordningen mot socialt missnöje. Terrorparagrafer blir då en metod att göra vardagskrav – bränslepriser, livsmedel, resurser – till brottslighet. Resultatet är ett “lagligt” förtryck som ska avskräcka arbetarklassen från kollektiv handling.
