INRIKES/UTRIKES Övergången från kontanter till digitala betalningar är inte bara något som är praktiskt för stora företag och banker, det är också en strategisk metod för att utplåna anonymiteten och möjliggöra en total övervakning och profilering av alla i arbetarklassen och folket.
Från 1970-talet till idag
Problemet har rötter i 1970-talet när kredit- och debitkort ersatte kontanternas anonymitet. Innan dess försvann en transaktion i luften; nu skapas ett permanent digital spår. System som Visa och Mastercard etablerade principen att varje köp måste loggas. Under 80- och 90-talen började bankerna analysera dessa data för marknadssegmentering, en utveckling som ProPublica har dokumenterat som grunden för modern kapitalackumulation. Idag, med realtidsdata och GPS, skapas extremt detaljerade profiler som avslöjar hälsa, politik och sexuellt liv. Att denna data kan användas för realtidsprissättning är en potentiell framtid, som vi kan se implementeras i USA redan nu, men den nuvarande faran är en välutvecklad infrastruktur för total övervakning.
Censur, repression och minoriteters sårbarhet
Betalningsprocessorer utövar ”privat censur” där en handfull bolagsstyrelser bestämmer vilken kultur som får och inte får existera. Denna makt sträcker sig till politisk aktivism, där donationer blockeras och konton frysas för att kväva opposition. Amnesty International har dokumenterat hur myndigheter i Georgien och EU (enligt Jacobin) fryser konton för journalister och politiker som kritiserar statsmakten. Riktpunkt har tidigare också lyft exempel på hur det tyska kommunistpartiet DKP utsattes för så kallad ”debanking” och hur enskilda personer drabbats i Sverige. Minoriteter drabbas hårdast: transpersoners inköp av hormonbehandling eller aktivisters donationer kan leda till flaggning och frysning. De som inte passar in i härskarklassens samhällsmodell hotas av denna partikulära spårning.
Roten är kapitalismen som motsätter sig proletariatets anonymitetsintresse
Problemet är inneboende i kapitalismen. Så länge pengar existerar, kommer kapitalet att söka kontrollera och utnyttja transaktioner för profit. Reformistiska lösningar räcker inte. I ett socialistiskt samhälle, där produktion styrs av behov och inte vinst, försvinner drivkraften för denna detaljövervakning och i ett fullt ut kommunistiskt samhälle upphör naturligtvis allt behov av att spåra transaktioner.
På vägen dit kan utvecklandet av alternativa monetära system vara intressant. Investing News rapporterar om en växande marknad för decentraliserade, dolda valutor som erbjuder digitala alternativ till kontanters anonymitet. Dessa teknologier kan visa sig vara nödvändiga för att finansiera arbetarkampen och undvika finansiell strypning i en värld där banker systematiskt fryser tillgångar för politiska motståndare. Att acceptera den digitala ekonomin utan motstånd är att acceptera en värld där friheten beror på bankernas godkännande.
S. Pyrphoros
