Nepalsk regering vill strypa facklig frihet i offentlig sektor

UTRIKES FACKLIGT PSI och andra globala fackliga federationer gick den 8 april ut med en skarp varning om att Nepals regering vill begränsa eller i praktiken förbjuda delar av den fackliga organiseringen inom offentlig sektor. Förslaget särskilt riktar sig mot organisationer för offentliganställda och kallade det både grundlagsstridigt och oförenligt med Nepals skyldigheter enligt ILO-konvention 98. Samtidigt rapporterade nepaleska Republica att den föreslagna förordningen om federal civil service ska avskaffa dagens system där statsanställda kan bilda flera fackliga organisationer med politiska kopplingar och i stället ersätta det med en enda officiell organisation med kraftigt begränsade befogenheter. 

För offentliganställda inom vård, energi, vatten, lokal förvaltning och andra samhällsbärande funktioner skulle en sådan förändring innebära ett hårt slag. Den oberoende fackliga styrkan skulle undermineras till förmån för en modell där staten bestämmer formerna för arbetarnas representation. Det är exakt därför de internationella facken reagerat så kraftigt. De ser med rätta förslaget som ett försök att rulla tillbaka årtionden av organisering och att göra arbetarna inom offentlig sektor mer fogliga, mindre stridbara och lättare att disciplinera. När regeringen talar om reform av statsförvaltningen döljs det verkliga innehållet: att minska arbetarnas självständiga kraft inom de delar av samhället där de både levererar samhällsservice och potentiellt kan bli ett centrum för motstånd.

Kapitalets och statens syfte här är inte svårt att se. Offentlig sektor är dyr för den härskande klassen just därför att den samlar stora grupper av lönearbetare i centrala verksamheter och därför att dessa arbetare, när de organiserar sig, kan försvara både sina egna villkor och kvaliteten i de tjänster som befolkningen behöver. En verkligt oberoende fackföreningsrörelse inom staten är därför ett hinder för nedskärningar, privatiseringar och auktoritär omstrukturering. Lösningen från de styrandes sida blir då att tämja organiseringen, reducera pluralismen och ersätta kamp med kontrollerade kanaler. Det är ett klassiskt drag hos en stat som vill ha lydiga tjänstemän i stället för organiserade arbetare. Därför är striden i Nepal större än en administrativ lagfråga: den gäller om offentliganställda ska få vara ett levande kollektivt subjekt eller pressas ned till statligt övervakade kuggar i apparaten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.