UTRIKES FACKLIGT Samsung Electronics tvingades i sista stund sluta en preliminär uppgörelse med sitt största fack och skjuta upp den planerade 18 dagar långa strejken som skulle ha inletts den 21 maj. Uppgörelsen kom efter statlig medling och att den omfattar omkring 48 000 fackligt anslutna arbetare.
Avtalet innebär att bonustaket på 50 procent av grundlönen avskaffas och att ungefär 10,5 procent av rörelsevinsten i chipdivisionen ska avsättas till särskilda bonusar, huvudsakligen i aktier över tio år. För vissa minneschipsarbetare kan detta motsvara bonusar på omkring 416 000 dollar. Samtidigt är missnöjet stort i andra delar av koncernen, där arbetare inte får samma utdelning.
Detta visar två saker. För det första att arbetarklassen, när den organiserar sig på en nyckelposition i den globala halvledarproduktionen, kan tvinga även ett av världens mäktigaste teknikmonopol till reträtt. För det andra att kapitalet alltid försöker splittra arbetarna genom olika bonusmodeller mellan divisioner, så att en del får större smulor medan helheten hålls under företagsledningens kontroll.
Kapitalets syfte är inte att rättvist fördela de rikedomar arbetarna skapar, utan att försvara profitens kärna och försvaga kollektiv kamp genom differentiering, konkurrens och intern ojämlikhet. När chiparbetarna nu pressat fram eftergifter är det en viktig seger, men den verkliga frågan kvarstår: vem ska kontrollera den rikedom som arbetet skapar – arbetarna eller monopolen?
