UTRIKES FACKLIGT Massachusetts Nurses Association har lämnat in en andra anmälan om otillbörliga arbetsmarknadsmetoder mot Brigham and Women’s Hospital. Facket anklagar sjukhusledningen för att ha försämrat arbetsschemat för omkring 75 intensivvårdssjuksköterskor som repressalie efter deras deltagande i den stora strejken den 8 juli.
Sjuksköterskorna arbetar på den medicinska intensivvårdsavdelningen 3BC. Enligt anmälan tvingas de efter strejken arbeta varannan helg i stället för var tredje. Många hade genom lång anställningstid fått det tidigare schemat och hade inte arbetat varannan helg på mer än ett årtionde. Facket uppger att patientunderlaget och bemanningsbehovet inte förändrats på ett sätt som motiverar omläggningen.
Sjukhuset har ännu inte rättsligt befunnits skyldigt, och uppgifterna om repressalier är fackets anklagelser. Tidpunkten och omfattningen gör dock schemabeslutet till en central del av den pågående konflikten. Om arbetsköparen kan försämra arbetstiden för en stor grupp omedelbart efter en strejk skickas ett disciplinärt budskap till hela personalen, oavsett vilken administrativ motivering som ges.
Arbetsschemat är en av vårdledningens viktigaste maktresurser. Helgarbete påverkar familjeliv, återhämtning, barnomsorg och möjligheten att planera vardagen. När ett sedan länge etablerat schema ändras för majoriteten av en avdelning innebär det därför en konkret försämring, även om grundlönen inte förändras.
Konflikten gäller samtidigt sjukhusets användning av tillfälligt inhyrda sjuksköterskor. De fast anställda kräver begränsningar av beroendet av bemanningspersonal och större investeringar i rekrytering och möjligheten att behålla erfaren personal. För en intensivvårdsavdelning är kontinuitet särskilt viktig, eftersom sjuksköterskorna behöver känna arbetsrutiner, teknisk utrustning och samspelet med andra yrkesgrupper.
Mass General Brigham använde omkring 1 300 ersättningssjuksköterskor under endagsstrejken och den efterföljande fyradagarslockouten. Företaget visade därmed att det kunde mobilisera stora resurser för att ersätta och stänga ute den ordinarie personalen. Sjuksköterskornas krav är att motsvarande resurser ska användas för att bygga en stabil fast personalstyrka.
Den nya anmälan följer på ett tidigare ärende där facket hävdar att sjuksköterskor på neonatalintensiven hindrades från att lämna sjukhuset när strejken började. Sjukhusledningen hänvisade då till patientsäkerheten. Men om verksamheten var beroende av att de ordinarie sjuksköterskorna stannade kvar väcker det samtidigt frågor om beslutet att ersätta dem med tillfällig personal under lockouten.
Sjuksköterskorna återvänder till förhandlingsbordet med krav på löneökningar som motsvarar levnadskostnaderna, rimlig sjukförsäkring, bättre möjligheter att behålla fast personal och gränser för användningen av tillfälliga sjuksköterskor. De två anmälningarna visar att konflikten inte bara gäller avtalsparagrafer, utan sjukhusledningens försök att behålla kontrollen över bemanning, scheman och arbetskraftens organisering.
När vårdarbetare använder strejkrätten ska de inte mötas av lockout, försämrade scheman eller andra åtgärder som gör framtida organisering mer riskabel. Ett sjukhus kan inte bygga patientsäkerhet genom att försvaga och disciplinera den erfarna personal som vården är beroende av.
