UTRIKES Den ukrainske kommunistiske aktivisten Mikhail Kononovich har fördömt förekomsten av tortyrcentraler i Ukraina och anklagat Volodymyr Zelenskyjs regering och landets säkerhetstjänster för att systematiskt förfölja, misshandla och terrorisera politiska fångar.
Webbplatsen In Defence of Communism rapporterar att Kononovich, en av ledarna för Ukrainas förening för politiska fångar och tidigare ledare för Ukrainas leninistiska kommunistiska ungdomsförbund (Komsomol), reagerade på uppgifter om en tortyranläggning med kopplingar till den fascistiska Azovbataljonen i Borsjtjahivka, nära Kyiv. Kononovich har tillsammans med sin bror Alexandersuttit i fängelse och befunnit sig i husarrest under en längre tid, och har egna erfarenheter av hur plitiska fångar behandlas. Just nu befinner sig bröderna inte längre i traditionell husarrest, men deras rättsliga status är högst oklar och osäker.
Aktivisten hävdade att sådana metoder varken är isolerade företeelser eller något nytt. Enligt honom har tortyranläggningar funnits i Ukraina sedan 2014 och förtrycket har intensifierats efter krigsutbrottet 2022. Med hänvisning till sina egna erfarenheter beskrev Kononovich övergrepp från Ukrainas säkerhetstjänst (SBU), däribland fysiska hot, tortyr och hot mot fångars familjemedlemmar. Han hävdade att SBU-tjänstemän och deras medhjälpare hade hotat att utsätta hans då 13-åriga dotter för sexuella övergrepp – ett påstående som han sade att han tidigare hade framfört under ed i domstol.
Kononovich fördömde också förhållandena vid kriminalvårdsanstalten Vinnytsia Penal Colony nr 86, som han beskrev som ett koncentrationsläger för politiska fångar. Han anklagade fängelseledningen för systematisk förnedring, tvångsarbete, matransoner på svältnivå och korruption. Enligt honom tvingades fångarna arbeta tolvtimmarspass för usla löner.
”Visste ni verkligen inte att dessa tortyrkammare har funnits i vårt land sedan 2014?” frågade han och anklagade både ukrainska myndigheter och europeiska ledare för att blunda för de påstådda övergreppen.
Kononovich hävdade vidare att information om behandlingen av politiska fångar hade förmedlats till kontakter i Europa, men att anklagelserna ändå fortsatte att ignoreras. Hans uttalande utgör en skarp anklagelse mot det politiska förtrycket i Ukraina under kriget. Det ifrågasätter bilden av en regering som försvarar demokratin men som samtidigt tolererar tortyr och förföljelse inom landets egna gränser.
