Det (S)tora och (S)kamliga sveket i (V)ästernorrland fortsätter

I förra numret skrev jag om det skamliga förslag som den styrande (S) + (V) majoriteten lagt angående våra sjukhus i Västernorrlands län. Det fanns då ett förslag att stänga alla akutoperationer, kvinnosjukvård och BB med mera, på sjukhusen i Örnsköldsvik och Sollefteå.

Min uppmaning om klasskamp och protester på alla plan har besannats, åtminstone i Ådalen. Tänk att i den, till folkmängd, lilla kommunen Kramfors, vars tätort inte har fler än ca 6000 invånare demonstrerade upp emot 15 000 personer för att grannkommunen Sollefteå skulle få behålla sitt sjukhus.

I och för sig sammanföll demonstrationen med Socialdemokraternas distriktsförtroenderåd i länet som hade sammanträde på Hotell Kramm den helgen. Men bara det faktum att det samlats upp emot 15 000 demonstranter på stadens gator borde ha skrämt skiten ur den styrande klicken. Det sägs att det var så många demonstranter i tåget att man möttes på flera ställen när man gick runt stadens gator. Jag kan personligen känna en viss likhet med ett annat demonstrationståg i den här trakten 1931, eller rent av under Sundsvallstrejken där arbetarna tågade runt stadens gator för att få andra att förstå!

Att de sammanträdande socialdemokraterna blev desperata bevisas bara av det något oväntade beslutet att peta landstingsstyrelsens ordförande Elisabeth Strömqvist från sin post. Detta utan att frågan överhuvudtaget varit uppe, vare sig på dagordningen eller ens snackats om i förväg i korridorerna,. Kravet bara ställdes mitt i mötet och antogs efter kort debatt, detta enligt en deltagare jag pratat med, som var med på mötet.

– Ska vi klara en trovärdig process i framtiden krävs det ett nytt ledarskap. Så sa Eva Sonidsson, ordförande för Socialdemokraterna i Västernorrland, om beskedet att partikamraten Elisabet Strömqvist avsätts som ordförande för landstingsstyrelsen till Allehanda.se. Personligen tror jag att själva processen även efter beslutet saknar trovärdighet hos länsborna.

Enligt ryktet sägs en person vid namn Erik Lövgren (S) bli ny efterträdare. Denne Lövgren, som innehaft vice ordförandeskapet, är ett okänt namn för många, men nog känns det tvivelaktigt att hela processen skulle göra helt om i och med detta. Erik Lövgren är lite av en doldis i alla fall på länsnivå. Det var i först i valrörelsen i fjol han seglade upp som nummer två för Socialdemokraterna i landstinget. Han bor i Ånge och han har bakgrund som kommunpolitiker där.

Några dagar senare släpptes nyheten att landstingsdirektör Anders L Johansson avgår. För den ”oinvigde” känns det inte som en slump att han ”avgår” efter att Strömqvist fått avgå. Han lämnar sin post direkt efter landstingsfullmäktigemötet som hålls 18-19 november. Anders L Johansson slutar efter fem år i Västernorrland. Med sig får han en årslön, nästan 1,7 miljoner!!! med arbetsbefrielse, jämför detta med de anställningsvillkor som vanligt folk omfattas av. Ingen årslön som kompensation, men däremot 300 dagar med a-kassa.

– Det här har vuxit fram, svarar han på frågan varför han slutar just nu. Jag tog upp det med politikerna redan i september. Fem år är en väldigt lång tid, detta enligt Allehanda.se.

Huruvida han går självmant eller tvingas bort får vi inget klockrent svar på.

I Örnsköldsviks kommun har det rått ett bedrägligt lugn innan mötet som refereras om ovan. Men plötsligt slog bomben ner att Örnsköldsviks sjukhus ska prioriteras och får behålla de flesta platser inklusive BB och kvinnosjukvården. Förklaringen till detta kan nog härledas från förra kommunalrådet Elvy Söderström (S), som numera sitter i landstingsfullmäktige och tillika Socialdemokraternas mäktiga Verkställande utskott (VU) tillsammans med bland annat Stefan Löven.

Men fortfarande är det Sollefteås (S)-märkta kommunalråd Elisabet Lassen som varit den mest trovärdiga av alla kommunpolitiker. Hon står spikrak i denna orkanby och sviktar inte en tum. Vi får hoppas att hon även kan lugga Örnsköldsviks inflytelserika sossetopp på lite godis, till Sollefteå sjukhus.

Varför hackar då landstingsledningen på just Sollefteå? Vi har gång efter gång hört representanter från landstingsledningen peka på att det är underskotten i specialistvården som är problemet. Gång på gång har Sollefteå sjukhus pekats ut som boven.

Samtidigt har landstinget vägrat att lämna ut siffror på vart pengarna ”rinner ut”. Med konstiga förklaringar om att det inte finns några siffror för verksamheterna på respektive sjukhus efter 2012. Men det är naturligtvis inte sant.

Tittar man på jämförbara enheter på respektive sjukhus var resultatet för Ö-vik och Sundsvall sammanlagt nästan -60 miljoner. Att Sollefteå sjukhus går 5,4 miljoner bättre än budget samtidigt som specialistvården backar med 292 miljoner visar uppenbart att det inte är i Sollefteå som landstingets underskott finns.

Akutmottagningen sägs gå -6 miljoner, vilket kan förklaras med att det pågår en interndiskussion om en skuld som primärvården har på 3,5 miljoner till akutmottagningen.

Inom specialistvården klarar sig Sollefteå sjukhus på avdelning efter avdelning bättre än länets två andra sjukhus.

Många röster har höjts om den uppenbara risken att sossepartiet spricker i och med detta, ja svarar jag då, inte skulle jag sitta med armarna i kors om jag vore ådaling om “mitt” parti gjorde såna här dumheter. Risken kan också vara uppenbar att det blir ett “rosornas krig” i länet om dumheterna inte stävjas i tid.

Sossarnas samarbetspartner VP har åtminstone lyckats få ihop en mycket svag insändare där man betonar ansvaret för personalen!!!!! Ja, det förutsätter jag att ett parti som säger sig (nåja) vara ett vänsterparti att man tar ansvar för de anställda. Dock tvivlar jag på att VP vill rädda nåt sjukhus överhuvudtaget, enär jag har i ganska färskt minne från min tid som distriktsordförande för VP, att deras nuvarande gruppledare i landstingsfullmäktige L-G Hultin uttalade sig klart o tydligt att han minsann inte skulle lägga två strån i kors för att rädda nåt sjukhus. Detta i vredesmod för att de dåvarande VP:arna i landstinget stödde nedläggningen av Härnösands sjukhus efter 2004.

Fan trot att vi klarar detta utan fortsatt klasskamp! Man ur huse ut på gatan och protestera mot galenskaperna! Folkens kamp är folkens hopp, som någon sa.

Det smög in sig ett litet fel i min förra artikel om landstingskrisen, eller snarare så föll ett namn bort. I åttonde stycket föll John Takmans namn bort av någn anledning. Men om ni vill så tar vi om det stycket ännu en gång:

“Som kuriosa kan nämnas att förre kommunistiske riksdagsmannen, stadsfullmäktigeledamoten i Stockholm, författaren och socialläkaren JOHN TAKMAN hade sin första läkartjänst här uppe och träffade också sin blivande hustru här. Så för mig som partiaktivist känns historiens vingslag allt för tydligt”.

Kampen går vidare kamrater, för en rättvis och bra sjukvård i Sollefteå, Örnsköldsvik och varhelst folket behöver den. Knyt näven, kämpa vidare, en bättre värld är möjlig och inom räckhåll!

Mats Hedell
Örnsköldsvik

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.