Ska arbetarna sälja sig till vilket pris som helst?

En man vid namn Petter Bergners hade en krönika i Örnsköldsviks Allehand samt Tidningen Ångermanland 2016-02-10 som bland annat berörde lönesättning och den kritik som delvis finns mot vissa journalisters, politikers, näringslivsmänniskors med flera höginkomsttagares löner. Om han/hon tjänar si eller så. Men det Bergner tar upp är egentligen småpotatis om man jämför med kritiken som finns om storleken på lönerna inom övriga EU.

Rykten och spekulationer om hur man ska lösa den gigantiska arbetslösheten kommer och går ´likt kommunismens spöke som går genom Europa´, för att travestera Karl Marx.

”Enkla jobb” eller ”vardagsjobb” är den typ av låglönejobb som liberalerna och högern då och då torgför att de vill införa här i Sverige. Det enda syftet är att dumpa löner och sociala villkor. Trots att flera borgerliga politiker och ekonomer framhållit ´det tyska arbetsmarknadsundret´ finns inga bevis för att det ska ha varit den typen av jobb som halverat den tyska arbetslösheten. .

Anställningsformen som de svenska kapitalisterna och deras hjälpredor i media nu sneglar på är de tyska ”minijobben”, vilka innebär att man arbetar deltid med en skattefri lön på högst 450 euro i månaden, det vill säga drygt 4000 svenska kronor.

Min reptilhjärna reagerade direkt; här är en hund begraven….

Undertecknad som inte visste mycket om detta system tog helt enkelt och studerade, med sin något bristfälliga tyska, vad dagstidningen Neues Deutschland skrivit om hur det fungerar i verkligheten (http://www.neues-deutschland.de/).

Mina farhågor besannades med råge. Fakta och bakgrund om dessa enkla jobb kan enkelt beskrivas som:

– Dessa jobb var en del av det reformpaket som den socialdemokratiska regeringen införde i Tyskland 2003-2005

– Lönen är på högst 450 euro i månaden och arbetaren betalar ingen skatt.

– Ingen sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring. Minimal pensionsinbetalning.

Tolv år efter införandet är 7,8 miljoner tyska jobb minijobb, nästan en femtedel av landets anställningar! De flesta minijobben finns inom områdena detaljhandel, reparation och service, hotell och restaurang, städning samt vård och omsorg.

Självklart kan ingen leva på den lönen. Enligt Neues Deutschland måste de arbetare som inte delvis försörjs av någon annan ha flera minijobb eller be om bidrag från det offentliga för att klara försörjningen. I Berlin är exempelvis var fjärde minijobbare beroende av socialbidrag.

Att borgerligheten på olika nivåer vill hålla lönekostnaderna nere är ingen nyhet! Alliansregeringarna 2006-2014 använde bland annat jobbskatteavdragen för att dämpa kraven på löneökningar, då med motiveringen att ”det ska löna sig att jobba”.

Även svenska liberalerna med Jan Björklund i spetsen kommer med skamliga låglöneförslag för unga och invandrare inom vården. Detta enligt aktuelltfokus.se 2016-02-11.

Även miljöpartiet vill se olika subventioner för ”enkla jobb”, till skillnad från regeringskollegorna i (S), som vill utbilda bort arbetslösheten. Ett väl beprövat koncept som gett goda resultat före år 2006. Sen är det upp till våra folkvalda att välja väg!

För vår del väljer vi helst att hålla politikerna och framförallt liberalerna borta från lönesättningen. Alla, såväl ungdomar, invandrare, pensionärer som arbetslösa etc. måste ha en ersättning som det går att leva av. Det är det minsta vi kan fordra av de övergödda kapitalisterna som inte har vett att förstå att ingångslönerna måste vara löner att leva på, inte löner som fordrar ytterligare bidrag för att upprätthålla en godtagbar levnadsstandard.

Mats Hedell

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.