Kommentar. Tågresenärena vet det, de dementa åldringarna som varit inlåsta i Piteå och som förnedrades
på bästa sändningstid i TV endast iklädda en undertröja och blöjor vet det, de åldringar
som legat på äldreboende och bokstavligen ruttnat bor vet det, landets alla kommunala
skolpolitiker vet det. Alla som har betalat en elräkning vet det. Vad är det då som alla redan
vet? Jo det faktum att det våldsamma privatiserandet av offentlig egendom och verksamhet
som skett i Sverige de senaste årtiondena på intet sätt har förbättrat verksamheten eller blivit
billigare. Den enda samhällsgrupp som envist och med en druckens envishet hävdat motsatsen
är den svenska borgarklassen, de som rent privat tjänat miljoner och åter miljoner på det hela.
För att rent ”vetenskapligt” bevisa det hela så gav man sin egen propagandamegafon
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i uppdrag att utreda det hela, för att förhoppningsvis
kunna presentera en rapport som visade vilken lycka stölderna av allmän egendom varit för
Sveriges arbetare.
Trots att lakejerna på SNS letade både länge och febrilt kunde slutsatsen bara bli en och den
var att man inte hittade ett enda exempel på att verksamheten blivit bättre, billigare eller mer
effektiv. Att rapporten skulle leda till att de politiska partier från S, Mp och högerut skulle
dra slutsatsen att det är dags att ompröva privatiserningspolitiken är nog trots allt att gå lite
väl långt i sina förhoppningar. För att stoppa privatiserningsvågen räcker det nog inte med en
rapport från SNS, för att lyckas med det krävs nog en folkresning mot högerpolitiken.
Lars Lundberg
