Europaparlamentets transportutskott vill genomföra begränsningar av strejkrätten för anställda inom spårbunden trafik, järnväg och spårvagnstrafik. Transportutskottet är det organ inom EU som förberett direktiven för privatiseringar och avregleringar av det europeiska järnvägsnätet, vars förödande konsekvenser vi nu ser i det svenska järnvägsnätet.
Sverige har dessutom alltsedan EU- inträdet dessutom varit en av dess ivrigaste påhejare och förmodligen kommit längst i frågan om privatiseringar och avregleringar.
Nu vill transportutskottet ha ett tillägg till direktivet som skall pålägga de nationella politikerna att garantera en mininivå på transporter även om en strejk pågår. Nu har aldrig svensk arbetarrörelse tillgripit strejker som hotar liv och lem hos medborgarna i Sverige. Men nu skall det stiftas lagar som innebär en kränkning av de fackliga rättigheterna genom begränsning av strejkrätten, eftersom de enskilda nationerna är skyldiga att inlemma EU-direktiven i den nationella lagstiftningen. Om man skall lösa det genom strejkbryteri a la ungmoderaterna vid busstrejken i Stockholm eller kanske än värre genom att införa former av undantagstillstånd återstår att se. Några moraliska hinder för arbetsköparna att begränsa strejkrätten lär där inte föreligga, det har vi sett i deras kampanjer mot arbetarklassens fackliga organisationer. Och historiskt har alltid profiter getts företräde framför mänskliga och fackliga rättigheter i dessa kretsar.
Även i politiska kretsar i den svenska riksdagen säger man sig vara mot tillägget i direktivet, förmodligen vill man inte riskera något innan EU-parlamentsvalet i maj. Men om man ser till deras beredvillighet att genomföra andra EU-direktiv till punkt och pricka så är det inte mycket att förlita sig på.
Vi ställer frågan till Jannis Konstantis, ordförande i SEKO Tunnelbanan, Klubb 111.
Europaparlamentets transportutskott vill genomföra begränsningar av strejkrätten för anställda inom spårbunden trafik, hur ser du på det?
– Det är oacceptabelt att EU vill besluta om inskränkningar i strejkrätten.
– Det är också konstigt att det inte finns någon debatt om detta och att fackföreningsrörelsen är så tyst. Det behövs protester och reaktioner mot detta.
Vad bör arbetarklassen göra?
– Arbetarklassen måste förstå att EU och de nationella regeringar förbereder sig för stålbadet som kommer förr eller senare.
– De vet att arbetarklassen kommer att reagera mot alla nedskärningar och försämringar och de inför olika lagar för att förhindra reaktionerna.
Kommer de nya lagarna att hjälpa kapitalet och dess marionetter?
– Sorgligt nog för dem, oavsett vilka lagar de inför, förr eller senare kommer arbetarklassen att förpassa kapitalisterna, parasiterna, till historiens papperskorg.
