Daniel Suhonen är sedan 2013 chef för tankesmedjan Katalys. Tankesmedjan startades efter ett beslut av 6F som är ett fackligt och politiskt samarbetsorgan mellan Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Fastighets och SEKO.
Före det har Daniel Suhonen haft ett mångårigt förflutet inom SAP:s och ABF:s olika tidskrifter. Han har gjort sig känd som en knivskarp kritiker av regeringen Reinfeldt, något han redan 2010 visade i boken Bokslut Reinfeldt som utgavs av Ordfront. Han har dessutom hela tiden varit mycket kritisk till vad han kallar högervridningen av SAP.
Inför valet 2014 reser han nu runt i landet på uppdrag av 6F för att i första hand träffa LO-medlemmar och övertyga dem till att ytterligare öka sina ansträngningar för att få en ny regering ledd av Stefan Löfven. Man kan fråga sig varför LO:s ledning tillsammans med SAP:s ledning kommit fram till det kloka med att skicka runt Daniel Suhonen på valturné bland fackföreningsfolket då Suhonen är mycket kritisk till vad han kallar högervridningen av SAP. Svaret är naturligtvis att SAP och LO gemensamt kommit fram till det omöjliga i att skicka runt Magdalena Andersson till LO-folket, då den politiska framtoningen hos henne endast skiljer sig från Anders Borg rent marginellt. Det går inte att träffa LO medlemmar och försvara varför det är vettigt att man kan hyra hem en bartender för att blanda fredagsgroggen och få bidrag av staten för detta samtidigt som LO:s medlemmar som är ofrivilligt arbetslösa tvingas leva på max 9.700 kr/mån. Detta är innebörden av att SAP förklarat att RUT och jobbskatteavdragen skall bestå vid ett eventuellt regeringsskifte.
Här kommer Daniel Suhonens uppgift in i bilden, han reser runt och håller bländande tal till fackföreningsfolket om den vansinniga politik som alliansregeringen fört de senaste 8 åren. När någon lyssnare påtalar att SAP i många och avgörande stycken förordar samma politik som alliansregeringen blir Suhonen inte svaret skyldig. Med emfas förklarar han då att SAP blivit kidnappat av akademiker som inte förstår arbetarklassens problem och hans uppmaning blir därför att alla LO medlemmar måste organisera sig i SAP för att vrida politiken åt vänster. Helt plötsligt har han glömt bort att SAP leds av en före detta ordförande i IF – Metall. Ett fack som under Löfvens ledning utvecklade sig så att skillnaden mellan IF-Metall och dess motpart Teknikföretagen är mycket svår att upptäcka.
Den här taktiken att som Suhonen låtsas om att ett partis ideologiska grund saknar betydelse har visat sig vara framgångsrik och gjort att många radikala arbetare inte förstår att SAP i grund och botten är ett borgerligt parti, utan i stället hoppas att partiet någon gång i framtiden skall bestå av så många LO-medlemmar att politiken förändras. Genom detta har Suhonen lyckats i sitt uppdrag att desorientera radikala LO medlemmar och samtidigt banat väg för Stefan Löfven som ny statsminister med fortsatt borgerlig politik, kanske tillsammans med Folkpartiet och Centerpartiet.
Nu är Daniel Suhonen inte ensam om att desorientera radikala arbetare. Vi har ett politiskt parti som kallar sig Kommunistiska Partiet och som utger sig för att vara det enda kommunistiska partiet i Sverige och bärare av de kommunistiska idétraditionerna i Sverige.
När Kp vid något tillfälle tvingas nämna SKP vid namn gör man det i förklenande ordalag och förklarar att SKP:s medlemmar är nostalgiker som drömmer om en tid som varit och inte kommer igen. Se Kp:s senaste kongressdokument. I sin strävan att framställa sig som landets enda kommunistiska parti har man även övertagit den politiska namnförkortning SKP använde under sin tid i riksdagen nämligen (K). Förutom detta är Kp mycket aktiva i sin strävan att beröva SKP sin givna plats i den kommunistiska världsrörelsen.
Likt Suhonen är Kp mycket kritiskt till regeringen Reinfeldt och har i många stycken presenterat en kritik som kan framstå som klassmässigt korrekt. Dock kommer Kp, likt Suhonen, i sin analys fram till att radikala arbetare bör rösta på den sk rödgröna alliansen. På detta sätt är Suhonen helt förenad med Kp i arbetet med att bortse från den ideologi som styr olika partier och värdera den ideologin i ett klassmässigt perspektiv. Hade Suhonen och Kp ägnat sig åt en ideologisk kritik av den rödgröna alliansen hade man insett att det inte är frågan om vem som blir regeringsbildare utan det handlar om som Lenin uttryckte saken ”Sätt politiken främst”.
Suhonen och Kp arbetar därför nu, med helt olika skäl och bakgrund för att Sveriges arbetare skall rösta på den rödgröna oppositionen och helt bortse från att det i valet 2014 finns ett klart och mycket tydligt alternativ för de väljare som inte nöjer sig med en ny regering, för de väljare som vill ha en ny politik, en socialistisk politik vars syfte är att en gång för alla göra slut på fåtalsstyret och införa verklig demokrati. Det alternativet finns och heter SKP oavsett vad Daniel Suhonen och Kp låtsas.
Lars Lundberg
Riksdagskandidat för SKP
Ombudsman i Byggnads.
