Angolas president, José Eduardo dos Santos, tackade Kuba den 12 november på det angolesiska folkets och regeringens vägnar för dess deltagande i landets självständighetskamp och senare också i landets återuppbyggnadsprocess som öppnade upp för ett nytt Angola, men också för externa hot i synnerhet från Sydafrikas apartheidregim som strävade efter att expandera över hela afrikanska kontinenten.
Angolas självständighet proklamerades den 11 november 1975 av Folkrörelsen för Angolas befrielse ledd av Agostinho Neto, landets första president som satt på presidentposten från 1975 till 1979. Han föddes i Angola 1922 och dog i Moskva 1979. Agostinho Neto ledde både folkrörelsen för Angolas befrielse under självständighetskriget (1961-1974) som utkämpades mellan angolesiska separatistgrupper, kolonialmakten Portugal och Sydafrikanska unionen och senare också i inbördeskriget (1975-2002). Agostinho Neto var även under en period verksam som författare med fokus på dikter som framförallt handlade om kampen mot den portugisiska kolonialmakten.
Dos Santos uppskattande ord sades i samband med att han mottog en kubansk delegation i Cidade Alta i Luandaledd av Salvador Mesa, vice ordförande i statsrådet. Delegationen är där på ett tredagarsbesök sedan den 10 november för att delta vid firandet av 40:e årsdagen av Angolas nationella självständighet. I en vänskaplig atmosfär hyllade Dos Santos de långvariga förbindelserna mellan Kuba och Angola.
Som svar på en förfrågan från Agostinho Neto korsade tusentals kubanska soldater Atlanten fast beslutna att hjälpa sina angolesiska kamrater och försvara Angolas suveränitet.
En ceremoni ledd av stats- och ministerråden och Raúl Castro hölls också i Havanna den 11 november med anledning av den 40:e årsdagen av Angolas nationella självständighet under vilken armégeneralen tillika medlemmen i politibyrån och första ställföreträdande minister i republiken Kubas reguljära armé (FAR), Álvaro López Miera, höll ett tal där han sade:
– Vi bevittnade födelsen av en fri och självständig stat, varje strid var en lärdom som stärkte och cementerade tron på seger.
Han sade också att han var glad över att ”alla uppoffringar var värdefulla” eftersom Angolas folk nu har en nation.
Under tiden läste Valdes Mesa upp hälsningar från bland annat den historiska ledaren för den kubanska revolutionen, Fidel Castro, president Raúl Castro, den kubanska regeringen och det kubanska folket till Folkrörelsen för Angolas befrielse.
