Antalet tvister som rör illojalitet har på senaste tiden ökat. Mer specifikt kan tvisterna avse lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler. Det finns dock ett stort mörkertal av fallen som rör illojalitet. Trots ökningen av dessa typer av tvister tenderar många att förlikas och andra når sällan Arbetsdomstolen, skriver tidningen Kollega. Under 1990-talet framförde arbetsköpare att lojalitet borde utgöra en lönegrundande faktor.
Fack, arbetsköpare och forskare är väl medvetna om ökningen av dessa tvister som har pågått under loppet av fem, sex år från att Unionen har varit involverade i några enstaka i omfattning till att notera sju fall 2015 och uppskattningsvis tio fall 2016. För att illojalitet ska vara avskedsgrundande krävs även att det leder till någon form av skada för arbetsköparen.
Till följd av händelseutvecklingen har också antalet frågor från Unionens medlemmar till dess rådgivning ökat kraftigt. Under 2016:s första åtta månader noterades antalet frågor till 226. Flest frågor mottogs under denna period om konkurrensklausuler.
Tidningen Lag & Avtal gav följande exempel på illojalitet för flera år sedan:
”En ung kvinna berättade på sin blogg vad hon tyckte om att jobba på McDonald´s och det var grova saker hon hade att säga. Hon fick sparken direkt.
Efterspelet, att hennes chef skrev på Facebook ”Precis sagt upp en tjej som bloggade riktigt illa om sin arbetsplats … inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt … men nu småskrattar jag i vilket fall … =0))” sedan hon fått sparken, är en påminnelse om att även arbetsgivarrepresentanter bör vårda sitt språkbruk i offentligheten.”
