Under hösten har SKP Uppsala studerat kvinnokampen i relation till feminismen, vilket mynnade ut i den debatt som hölls med RKU Uppsala förra helgen.
Vi tackar RKU Uppsala för sin medverkan och hoppas på fler lyckade samarbeten i framtiden.
Till skillnad från våra meddebattörer är inte Sveriges Kommunistiska Parti feminister. Den feministiska ideologin, med sina borgerliga rötter, vilseleder unga kvinnor och män att lägga energi på sådant som i realiteten aldrig kan förbättra kvinnans ställning. Kvinnans underordnande position är intimt sammankopplad med klassamhället och dess materiella bas; den verkliga jämställdhet som SKP vill uppnå kan inte realiseras under kapitalismen med feminismen som slagträ.
Genom den moderna historien är det framstående kommunister som stått längst fram i ledet och kämpat för kvinnans frigörelse. Detta försöker borgerlig historieskrivning dölja genom att klä kvinnliga kommunister i feministiska kläder för att avleda från den enda kvinnokampen som kan ge resultat, den socialistiska kvinnokampen. Feminismen döljer aktivt de reformer som med utgångspunkt i Sovjetunionen radikalt förbättrade kvinnans ställning på alla plan och lyfter i dess ställe fram meningslöst identitetsbejakande som i bästa fall kan leda till ”medvetna” modetrender bland grupper av studenter, journalister, småchefer och andra mellanskikt som med sitt på det torra har råd att hålla på med sånt som inte betyder något för den stora massan arbetarkvinnor.
De feministiska partierna idag, bland dem Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, kämpar för att behålla det system som utgör roten till att människor delas upp efter ras, kön, etnicitet, sexualitet o.s.v. det vill säga klassamhället.
För arbetarkvinnan gäller det att ställa in siktet rätt: vad bör göras för att förändra livssituationen för oss på riktigt?
Kampen måste slå i rätt riktning för att ge resultat, den måste förändra de materiella förutsättningarna, de som består och som i sig själva ändrar och återspeglar människans attityder. Kvinnor och män måste gemensamt här och nu kämpa för 6-timmars arbetsdag, för bättre förskolor, äldreomsorg, lika lön för lika arbete, för uppgradering av de kvinnodominerade yrken och för modern adekvat mödravård. Detta kan inte göras genom de borgerliga vänsterpartierna som sprider falska förespeglingar om en kapitalism med mänskligt ansikte, om en framtid med reformer som går emot marknadsintressena, om ändrade attityder genom identitetspolitk.
Nej, det kräver kamp och engagemang på samma sida som de som ser roten till problemet och som med vetenskap och kampvilja kämpar för en annan värld. En värld fri från krig, fri från utsugning och människors exploatering av andra människor.
Vi riktar därför en uppmaning till alla kvinnor som vill se förändring: gör som de stolta kvinnorna gjort i generationerna innan er, gör gemensam sak med kommunisterna!