Inför firandet av Segerdagen den 9 maj ska jag återge några stycken i boken ’Andra Världskriget: Myter och verklighet’. En bok som kan köpas av SKP.
Eftersom det är en segerdag tar jag delar från slutet av boken.
’Andra världskriget var en historisk händelse som påverkade mänsklighetens hela utveckling. Nederlaget för den tyska fascismen och den japanska militarismen ledde till en mäktig våg av sociala och politiska förändringar, till ett försvagande av världskapitalismen, till ett väldigt nederlag för reaktionens och krigets krafter. Det allmänna styrkeförhållandet på den internationella arenan förändrades på ett grundläggande sätt till förmån för freden, demokratin och socialismen. Detta var ett resultat av en lagbunden utveckling av den världshistoriska processen, som påskyndats av kriget som skärpt motsättningarna inom det kapitalistiska systemet till maximum.’ (sid 254)
’Andra världskriget slutade med fullständigt nederlag och villkorslös kapitulation för länderna inom det fascistiska militaristiska blocket. Sovjetunionen kunde vid slutet av kriget övertygande visa att det i världen inte fanns krafter som kunde krossa det socialistiska systemet, få ett folk troget marxismen-leninismens idéer och hängivet sitt fosterland på knä.
Sovjetunionens seger i Stora Fosterländska kriget innebar inte bara ett nederlag för Tyskland, dess allierade och satelliter, för hela militärpolitiska organisationen av fascist blocket. Den bekräftade Lenins ord om att ”varje försök att sätta igång ett krig mot oss kommer att innebära för de indragna staterna att de får sämre villkor som resultat av ett sådant krig än de skulle kunna haft utan ett krig eller före detsamma”’. (sid 255)
’”Efter det stora slagets final och fiendens krossande”, sade Leonid Brezjnev, ”gick inte huvuddeltagande i antihitlerkoalitionen en gemensam väg för att bygga upp en säker fred, utan skilda vägar. Man kan säga att bläcket på deklarationen om Tysklands kapitulation som undertecknades i Berlin av representanter för Sovjetunionen, USA, England och Frankrike inte hunnit torka innan våra tidigare allierade började riva upp de band som förenat huvuddeltagarna i kriget mot den tyska fascismen”’. (sid 263)
Nu mina egna ord:
Det är välkänt att mellan 5 till 6 miljoner dog i dom nazistiska koncentrationslägren. Men även ett stort (okänt?) flertal av kommunister av olika nationalister gasades ihjäl i dessa läger. Kommunister i Tyskland och andra fascist länder förföljdes och mördades före andra världskriget.
Över 25 miljoner medborgare i Sovjetunionen dog i detta fruktansvärda krig. Till dessa liv och alla kommunister som dog tillägnar vi Segerdagen till er. Må ni inte ha förlorat era liv förgäves!
Kerstin Stigsson
