För ett antal veckor sedan var det val i Storbritannien. De konservativa Tory misslyckades med att få egen majoritet och är nu beroende av det sekteristiska partiet DUP (som Sverigedemokraterna) från Nordirland för att kunna skapa en regering. Labour med Jeremy Corbyn som partiledare gick överraskande framåt men fick ingen majoritet.
Västern jublar. Även här i Sverige. Ja, förutom de svenska Socialdemokraterna. Hundra tusentals britter sa nej till fler åtstramningar. Corbyn bevisade att man fortfarande kan mobilisera de unga och studenter till en radikal politik. Men har vi någon anledning att jubla? Visst, i och med Labours framgångar har dom visat att arbetarklassen inte är rasistisk. Ukip höll nästan på att raderas ut. Arbetarklassen vill ha en politik som gynnar dom oavsett var den kommer ifrån.
Men både Labour och Tory är borgerliga partier. Kapitalismen har sin hand över dem. Så här skriver Nick Wright ’In defence of dialectical materialism’ på Irlands Kommunistiska Partis blogg ’Communist Perspective’: ’Varken May eller Corbyn – eller överhuvudtaget någon annan borgerlig politiker – kan faktiskt inte lösa arbetarklassens problem. Detta på grund av att problemen finns i kapitalismens rötter av produktionen’.
Den brittiska vänstern har hamnat i samma fälla som vänstern, Socialdemokraterna och Kommunistiska Partiet här i Sverige. Även om ett socialistiskt eller ett vänsterparti skulle ta över regeringsmakten idag så skulle det vara ett ogjort arbete – OM dessa partier inte samtidigt tar kontrollen över kapitalet och produktionsmedlen. I dag styr Socialdemokraterna men har de den riktiga makten? Stefan Löfven går Wallenberg och Company ärenden och säljer vapen till Saudi Arabien. Så är det Socialdemokraterna eller kapitalismen med Wallenberg i spetsen som har den riktiga makten? Venezuela är också ett bra exempel. Den socialistiska Chaves valdes och har nu regeringsmakten men har han den riktiga makten i och med att produktionsmedlen ligger i profitörernas händer och är i och med detta en sorts tagande av gisslan (företagen – livsmedelsproduktionen – vägrar att distribuera varor till butikerna)? Även Grekland visar samma tendenser – Tsipras – Syriza – har inte den egentliga makten utan den ligger i EU och hos de internationella bankerna.
Lenin: ’Labour är på det hela ett borgerligt parti, därför – även om det är uppbyggt av arbetare – att deras ledning reaktionärer. En av de mest reaktionärer som finns som samarbetar med borgerligheten. Det är en organisation av borgare som enbart existerar för att dupera arbetarna med stöd av British Noskes och Scheidemanns’.
Socialdemokraterna är ett borgerligt parti som samarbetar över klassgränserna – oavsett vem som leder partiet. De har gjort sig beroende av kapitalismen.
Men visst kan vi jubla. Vänstern har satt en kil i borgerlighetens framgångar, och visat att socialismen fortfarande lever. Och det fick mitt hjärta att klappa extra.
Emellertid är risken stor att vänstern – likt svultna som griper sädeskornet – inte begriper att ta vare på Corbyns och Labours framgångar om vi inte förvaltar dem väl.
Kerstin Stigsson