KRÖNIKA Barbara Brädefors, långvarig medlem i Sveriges Kommunistiska Parti, reflekterar lite kring valet, skogen och marxismen.
Många skogar är så här års som ett skafferi. Bär och svamp i massor och även vilt för den som jagar.
Jag åkte första helgen efter valet till Hälsingland för att plocka lingon och när familjens behov av lingonsylt var täckt mindes jag den marxistiska grundkursens lärdom att dessa bär inte bara har ett bruksvärde utan också kan få ett bytesvärde.
Som kassör i SKP Stockholms län och tidigare partikassör vet jag att partiarbete kostar och därför fortsatte jag med mitt bärplockande för att åstadkomma ett antal glas med finaste lingonsylt i hopp om att våra medlemmar på första mötet efter det framgångsrika valet skulle vilja köpa dessa och därmed stärka den lokala partikassen.
Efter ett koll av lingonsylt i olika skepnader i min livsmedelsaffär kan jag med gott samvete kalla mina glas för ekologiska produkter utan minsta tillsats av äppelmos. Om jag höjer priset så är det inte på grund av inflationen utan av solidaritet med vår partikassa.
Barbara Brädefors
