UTRIKES. Sophämtare, gatusopare och renhållningsarbetare som rengör kanaler i den nederländska staden Utrecht deltog i en veckolång strejk som pågick från den 31 januari till den 6 februari.
Renhållningspersonalen strejkade mot ett nytt kollektivavtal som erbjuder arbetare en löneökning på 5 % från och med den 1:a februari 2023 och ytterligare en lönehöjning på 3% i april 2024. Det nya kollektivavtalet kommer att påverka mer än 187 000 anställda i olika branscher i Nederländerna.
Med tanke på att inflationen i landet ligger över 10 % kan arbetare knappast nöja sig med en löneökning på 5 %. Istället kräver fackföreningen FNV (Federatie Nederlandse Vakbeweging) en löneökning på inte mindre än 12 % för att motsvara inflationen.
Till följd av strejken växer sopbergen på gatorna i staden Utrecht. Myndigheterna har varnat befolkningen att hålla soppåsar, papper och kartong hemma, men inte alla invånare har följt rekommendationen, och många börjar klaga på skräp som samlas utanför hus och lägenhetskomplex. Fackföreningen FNV har också varnat om att städpersonal kommer att städa gatorna under strejkperioden bara i nödsituationer, om skräpet utgör ett säkerhetshot mot samhället.
Utrecht är inte den enda staden i Nederländerna där renhållningspersonal har beslutat sig för att strejka mot det nya kollektivavtalet. Under den senaste veckan har demonstrationer och 3-timmarstrejker ägt rum i Almere, Amsterdam, Rotterdam och Tilburg. Inom den närmaste framtiden kommer renhållningsarbetare i de nederländska städerna Hague, Betuwe, Drechtseden och Emmen att också ansluta sig till sopstrejken. Städare i Hague planerar till exempel att sluta arbeta i tre dagar från och med den 13 februari.
Kaoset som sopstrejken har skapat i Utrecht visar hur mycket samhället beror på samhällstjänster som sophämtning och gatusopning för att fungera normalt. Samtidigt visar situationen i Nederländerna att dessa arbetare kan inte behålla en bedräglig livsstandard under det nuvarande systemet och blir alltmer utsugna av kapitalister och deras företrädare i regeringen. För att åstadkomma värdiga levnadsvillkor för alla arbetare behövs det en ständig klasskamp mot kapitalismen och dess orättvisa produktions- och arbetsförhållanden.
Perry Young
