VETENSKAP För 5300 år sedan levde en man i de italienska Ötztal-alperna. Han var 45 år gammal när han dog, och hans kropp frös till is i en glaciär. När den smälte hittades hans kvarlevor, väl bevarade. Det är han som är Ismannen Ötzi, och som nu får ta plats i forskningen.
Han är inte bara spännande i sig själv – hans innandöme är minst lika intressant, visar en presentation av ny forskning. Analyser av hans tarmar berättar nämligen att de bakterier han bar omkring skiljer sig drastiskt från vad som är vanligt i den moderna och industrialiserade världen där de flesta av oss lever. Däremot liknar de faktiskt väldigt mycket vad jägar- och samlarfolk har i tarmarna ännu idag.
Forskningen blir allt mera säker på att det finns två huvudtyper av bakterieflora som man kan ha i sina tarmar: en ”västerländsk” och en ursprunglig. Det menar Frank Maixner, som leder avdelningen för mumiestudier vid forskningsinstitutet Eurac Research i Bolzano. Exempelvis har Hadza-folket i Tanzania och Yanomami i Latinamerika dubbelt så många olika sorters bakterier i tarmarna än en normal västerlänning. Men vad spelar det för roll?
Jo, den här minskade mångfalden verkar vara kopplad till moderna sjukdomar som fetma, allergier och typ 2-diabetes. Vi har förlorat bakterier som tidigare varit mycket vanliga och som levt i symbios med våra förfäder, säger Maixner.
Det som ligger bakom utarmningen är en processad kost där variationen fått stryka på foten, där det saknas fibrer och fermenterad mat. De flesta av oss lever också våra liv i städer och har inte kontakt med jord och djur, vi är överdrivet hygieniska och fler bebisar föds med kejsarsnitt, så att de missar att få i sig en hälsosam shot av mammans tarmbakterier. Dessutom använder vi för mycket antibiotika.
Gruva med bevarat bakterie-DNA
Men det var inte bara urkommunismens människor som hade en bra tarmflora – nej, ända till fram till för 300 år sedan hade folk den gamla uppsättningen i tarmarna även i västvärlden. Sen kom förändringen i och med industrialismen. Det vet vi på grund av fynden i en saltgruva på 3 000 meters höjd i österrikiska Hallstatt, där gruvbrytningen började redan för 7000 år sedan och fortsatte till 1700-talet. Och i den svala och fuktiga miljön med stabil temperatur har organiskt material bevarats alldeles utmärkt.
Det handlar om Europas äldsta trätrappa från ungefär 1100 FVT, och om kläder och verktyg som sekler av arbetare lämnat efter sig. Och så handlar det alltså om arbetarnas bajs, där bakterie-dna bevarats på ett unikt sätt och nu kan analyseras med moderna metoder. Spännande nog visar dessa undersökningar av deras tarmflora och av Ötzis tarmflora entydigt att de alla hade den icke-västerländska, urkommunistiska uppsättningen tarmbakterier. Fynden gör det möjligt att studera hela uppsättningen bakterier, inte bara enskilda stammar. Vad som väntar nu är förstås en studie av modernare skit, för att fastställa precis vad som hände och när det hände.
I detta arbete jämför man också sitt material med bajsprover från andra förhistoriska och historiska platser, och då har det inte bara visat sig att människor burit på flera olika typer av bakterier än idag, men också att de burit på bakterier som är helt, eller så gott som helt, försvunna från våra nutida tarmar. Här brukar man tala om bakterietypen Prevotella som finns i fyra grupper som alla förekommer i äldre prover. Det här är en bakterie som hjälper till att bryta ner komplexa kolhydrater. Nuförtiden är det bara 30 procent av alla människor som bär på Prevotella, och då oftast bara från en av de fyra grupperna – vilket kan hänga ihop med att vi är känsliga för kolhydrater, något som leder till fetma.
Det ör tydligt att många av de tarmbakterier som våra förfäder bar var betydelsefulla för deras chanser att överleva, och de hjälpte dem att ta upp näringen från födan och stärka sitt immunförsvar.
Tillbaka till urkommunismen?
Så är det tillbaka till urkommunismen som gäller, för hälsans skull? Det är förstås en omöjlighet – men en förändring av vår kost verkar vara av nöden, där överbehandlad och processad mat fasas ut. De som profiterar på vår stress och trötthet med sina snabbmatskedjor och frysmatsfabriker måste slå igen butiken. Människor måste ges möjlighet att äta på ett annat, hälsosammare sätt.
Lätt att säga: till det behöver de förstås både mera tid fri från produktionsarbete och mera kunskap, bättre tillgång till hälsosam mat, ekonomiska möjligheter att införskaffa densamma och möjligheter till kollektiv odling även i stadsmiljöer. De behöver slippa riktad reklam, överarbete eller arbetslöshet och medföljande depressioner och håglöshet, ja, kanske behöver de dessutom kollektiva lösningar för matlagning också. Verkar faktiskt som om de rentav behöver socialismen… det hade nog urkommunisten Ötzi gillat!
Marina Weilguni
