KULTUR En countrysång har blivit viral på sociala media, och både högern och vänstern diskuterar sångens mening och vem den är till för. I sociala medias värld är det alltid snabba puckar som gäller annars missar man sin chans. Under 24 timmar blev Oliver Anthony’s countrylåt ”Rich Men North of Richmond” ett hett diskussionsämne på Twitter och skapade stora diskussioner. Men vad handlar den om och vem är den skriven för?
Skitlön och alienation
Någonstans i mitten i en skog, bredvid ett jakttorn, strömmar klassiska countryackord ut från en resonatorgitarr och den alldagligt klädda Oliver Anthony beltar ut en kraftfull stämma när han redan i den första versen beskriver sitt påfallande dystra ekonomiska läge. På bara några dagar har videon fått nära 9 miljoner lyssnare och det är lätt att förstå när både musik och sång utförs på en så hög kvalitativ nivå. Det är inte svårt att identifiera sig med de första meningarna i sången om att lägga ner kropp och själ i en dags arbete och bara få ”bullshit pay” som lön… I’ve been sellin’ my soul, workin’ all day Overtime hours for bullshit pay…
I kontrast till popmusiken ger låten en genuin känsla av musik från en alienerad arbetarklassgrabb.
En revolutionär hymn?
Jag fick först höra om låten när den kristna konservativa trumppolitikern(!) från Arizona, Kari Lake, delade den på X (tidigare Twitter) med kommentaren att låten gav henne gåshud. Även kommunister har delat låten med argumentet att den belyser arbetarklassens dagliga problem, med tillägget att sången är en revolutionär hymn, ett ”revolutionary anthem” . Vad är det i den som skapar debatt?
Det är tydligt att det finns en klagan i låten ”Rich Men North of Richmond”. Den klagar på dålig lön, den klagar på politikerklassen norr om Richmond (i Washington), den klagar på skattesatsen. Oliver Anthony önskar att politikerna skulle bry sig om gruvarbetarna istället för minderåriga på någon ö. Här syftar han på den ö där Epstein och co. förgripit sig på minderåriga.
Socialbidragstagarna, tjockisarna som mjölkar ur välfärden…
Men därefter sjungs det meningar som kan ge ledtråd till varför låten har skapat så mycket debatt. Anledningen, enligt Oliver Anthony, till folkets problem beror dels på överviktiga personer som mjölkar ur välfärden socialbidrag… Lord, we got folks in the street, ain’t got nothin’ to eat And the obese milkin’ welfare Well, God, if you’re 5-foot-3 and you’re 300 pounds Taxes ought not to pay for your bags of fudge rounds… För inte ska väl skattepengarna betala ”tjockisarnas” godispåsar?
Här kan man dra historiska paralleller till Ronald Reagans kritik mot ”Welfare Queens” (ung. socialbidragsdrottningar). Ett begrepp som har rasistiska och misogyna undertoner. Med detta har vi fått en ledtråd till vem sången riktar sig till.
Direkt därefter återgår sången till allvarliga ämnen och belyser självmordsbenägenheten hos den manliga unga populationen.
Arbetarklassen i de konservativa kristnas järngrepp
Trots att sången lyfter upp många viktiga ämnen och symptom på ett system i kollaps så lyckas/vill den inte förstå vad dessa problem grundar sig på. Istället för att korrekt identifiera kapitalismens rovdrift så läggs skulden på moralbefriade politiker och överviktiga bidragstagare. Visst är det då ironiskt att en politiker rekommenderar just denna låt? Detta kan jag inte tolka på ett annat sätt än att vissa borgerliga politiker tjänare på låtens underliggande budskap. Den kristna konservativa högern har den amerikanska arbetarklassen i ett järngrepp. Borgarna använder kulturen för att skifta läger var eller varannan mandatperiod och förhindra att arbetarklassen organiserar sig för att ta över statsmakten.
Klassmedvetenhet istället för populism!
I en genre som de senaste decennierna endast sjungit sånger om öl, pickuptrucks och amerikansk patriotism så kan ”Rich Men North of Richmond” ses som en slags återuppståndelse av country som förr var mycket kritiskt till etablissemanget. Det som fattas sången är dock klassmedvetenhet, och detta gör låten till ett populistiskt och reaktionärt verktyg för konservatismen. Klassmedvetenhet kommer inte av sig själv utan måste skapas med hjälp av ett parti som har en materialistisk världsåskådning.
Vi som kommunister måste lyssna på arbetarklassens klagosånger, vi måste ta till oss arbetarnas problem på allvar och vi måste hjälpa arbetarklassen att organisera sig. För även om vi har klassmedvetenhet, har inte alla i arbetarklassen det…ännu.
Patrik Pettersson
Du sade allt som behöver sägas angående budskapet. Kan tillägga att sången fått en rejäl skjuts av mediebyråer med kontakter i högerpopulistiska kretsar i USA.