DEBATT Pseudonymen Skåningen skriver på Riktpunkt om hur hen ser på det socialistiska samhällets överlägsenhet. Håller du med?
I det socialistiska samhället ägs allt, företag, jordbruk och övriga naturresurser gemensamt.
Där öppnas möjligheten till ett mer måttligt tempo och andra förbättringar.
Där minskar masskonsumtionen och produktionen av varor med medvetet kort livslängd, som onödigt tär på miljön. Vi kan också ta oss råd att använda tillverkningssätt som minimerar farliga utsläpp.
Där får vi råd att ge de arbetande mer och bättre arbetsverktyg och göra arbetsplatser olyckssäkra.
Inom det socialistiska Sverige finns ingen konkurrens mellan företagen. Vi kan också klara oss bättre på den internationella kapitalistiska marknaden. Samtidigt som västvärlden kastades in ekonomisk depression 1929-30, så expanderade den sovjetiska industrin kraftigt. Ett företag i det socialistiska Sverige kommer heller inte lägga ner verksamheten för att flytta utomlands. Det är vad kapitalistiska företag gör.
Kapitalistiska företag är bra på att dölja sina vinster, men om vi utgår från SCB:s statistik för 2022, så gjorde den privata sektorn minst en total vinst på 1184 miljarder kronor, före av- och nedskrivningar, skatt och räntor. Det är det mervärde, återigen minst, som kapitalisterna undanhåller arbetarklassen. En arbetare får oftast bara behålla så mycket av sitt värdeskapande arbete som det behövs för denne ska överleva och fortsätta arbeta – resten lägger kapitalisten beslag på. Det är det som kommunisterna vill ändra på.
Det socialistiska produktionssättet och produktionsförhållandena skiljer sig från de kapitalistiska. Så vinsten från de gemensamt ägda företagen i framtiden kommer skilja sig från dagens privata. Men det står klart att i en socialistisk planerad ekonomi har vi resurser till såväl det som nämndes i början som att ha en förstklassig sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Vi kan ge alla arbetslösa jobb, höja lönerna, bygga bort bostadsbristen och investera i infrastruktur och innovation. Framtiden är socialistisk.
Skåningen
Men om någon inte tror på ”klasser” som klasser är beskrivet i referenserna t.ex. marxism eller vad nu referensen är, är det rimligt att kräva att meningsmotståndaren ska acceptera och använda definitioner som han inte tror på och inte heller accepterar t.ex. ”överklass” eller ”arbetarklass”? Låt säga att det finns personer som inte accepterar indelningen i olika klasser sådär, då finns det väl ingen anledning att personerna ska acceptera en terminologi som är skapad av meningsmotståndaren.