KLIMAT Max Hamburgare försöker göra sig kända för en hållbar produktion och skriver på sin hemsida att de har planterat över tre miljoner träd i världens tropiska områden för att binda koldioxid. Det här ska kompensera för vårt hamburgerätande och binda 110 procent av produktionens utsläpp (vilket låter matematiskt fel redan vid en första genomläsning).
Ett av länderna där denna klimatkompensation ska ske är Uganda. I Uganda har bönderna följaktligen planterat träd på sin mark, och fått en ersättning från organisationen Ecotrust som driver projektet. Aftonbladet har granskat projektet och kan avslöja en smutsigare verklighet än den propagerade gröna.
Tidigare har bönderna odlat grödor på sina marker och kunnat försörja sina familjer med mat, men nu skymmer träden solljuset och det går inte längre att odla. Det här var inget bönderna fick veta när de skrev på kontrakten, och de har dessutom inte fått de pengar de blivit lovade för planteringarna. Hunger och ökad fattigdom är nu resultatet av det så kallade ”gröna” projektet.
Många har börjat fälla sina träd för att kunna fortsätta odla, men det betyder att de kan drabbas av juridiska följder. Dessutom har det fällda timret bränts och då naturligtvis avgivit sin koldioxid till atmosfären.
”Klimatkompensation handlar om att betala andra människor för att ta hand om våra utsläpp,” skriver Aftonbladet, men det är ju inte heller hela sanningen. ”Vi” och ”våra utsläpp” lägger ansvaret på individen – i det här fallet den som äter hamburgare. Den enskilda kunden som väljer en klimatkompenserande produkt är följaktligen moraliskt på rätt sida (om det inte ljugs alltför friskt om kompenseringen, alltså), medan den som väljer fel får bära ansvaret för klimatkatastrofen.
Det är inte en framkomlig väg att bekämpa klimatförändringarna, eftersom kapitalismens jakt på profit ständigt kommer att tvinga fram en icke-hållbar produktion och skapa ”gröna lögner” som hos Max. För att generera profiten måste ju trots allt någon köpa och äta hamburgarna, hållbara eller ej. Kapitalismens skenlösningar räddar inte världen – det kan bara en planerad produktion för människornas och planetens bästa göra.
