UTRIKES I juni anlände hundratals kenyanska poliser till Haiti som en del av FN:s multinationella säkerhetsinsats för att återta områden som kontrolleras av lokala kriminella gäng och beväpnade grupper. Ytterligare säkerhetsstyrkor från länder som Tchad, Bahamas och Bangladesh väntas också delta i insatsen. Projektet, finansierat främst av USA med 380 miljoner dollar, har kritiserats som en ny form av territoriell invasion som tjänar västerländska intressen.
Efter mordet på Haitis tidigare premiärminister Jovenel Moïse 2021 förvärrades situationen i landet, och Ariel Henry utsågs till tillfällig premiärminister med stöd av väst. Henry lyckades inte hålla val eller förbättra säkerheten, utan under hans tid ökade våldet liksom antalet människor som fördrevs från sina hem på grund av gängkriminaliteten. Istället bad Henry FN att skicka en specialstyrka, vilket ledde till att FN:s säkerhetsråd godkände en multinationell säkerhetsinsats 2023.
Trots interventionen har Haitis situation försämrats, och gängen kontrollerar nu 85 % av huvudstaden Port-au-Prince. Våldet har lett till över 600 000 internflyktingar, varav hälften är barn. Både haitiska och kenyanska poliser rapporterar att insatserna inte haft de förväntade resultaten, och kenyanska styrkor har inte fått de utlovade betalningarna, vilket ytterligare försämrar läget. Befolkningen, som dagligen kan se de propagandavideor som gängen lägger upp på sociala medier har tappat tilltron till den utländska interventionen.
Det motstånd som finns mot imperialismens icke-lösningar av situationen i Haiti hittar man idag företrädesvis olika radikala fackföreningar. En central del av motståndet är också Radio Rezistans som uppdaterar befolkningen med nyheter ur ett arbetarperspektiv.
