INRIKES Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar skriver i en artikel i Internationalen om efterspelet till skandalen i Malmö, där flyktingungdomar som sökt förlängt uppehållstillstånd med hjälp av gymnasielagen fått vänta i flera år på att deras ärenden skulle behandlas. Detta betyder att de nu inte har möjligheter att få permanent uppehållstillstånd efter avslutade studier. Istället hänvisas de till att återigen söka asyl – en högst osäker process som för de afghanska ungdomar det främst gäller förmodligen slutar med utvisningsbeslut.
Såhär sammanfattar författaren historien bakom situationen: År 2015 sökte 23 000 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige, men de flesta ansökningarna avslogs. Gymnasielagen kom till 2018, efter kritik av de extremt långa handläggningstiderna . Den innebar i korthet att ungdomar skulle få en ny chans om de gick ut gymnasiet och sedan skaffade fast jobb. Sedan dess har över 5200 personer lyckats få permanenta uppehållstillstånd genom den lagen, vilket ofta har varit både svårt och komplicerat.
Migrationsverket i Malmö förhalade och avslog
Sedermera avslöjades det att inte ens den som gjort allting rätt kunde räkna med att få stanna. I Malmö fick ett hundratal personer vänta i flera år på besked om att få den förlängning av uppehållstillståndet som skulle att täcka gymnasieutbildningen plus sex månader för att skaffa jobb. Sedan fick de avslag och utvisningsbesked när de sökte permanent uppehållstillstånd fastän de faktiskt lyckats skaffa en fast anställning efter examen – de hade ju inte förlängningen och alla tillhörande papper klara när de fick sina jobb. De hade gjort allt rätt och skickat in sina ansökningar i tid. Men Migrationsverket hade inte behandlat dem i tid.
Nästan alla dessa avslag har gjorts vid Migrationsverkets Malmöenhet. I ett öppet brev krävde Fridell Anter och Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! en förklaring av enhetschefen Fredrik Green, samt en omprövning. Efter diverse försök att slingra sig undan verkligheten svarar Fredrik Green att det hela handlar om gymnasielagens konstruktion: ”Konsekvensanalysen av vår lagprövning är inte vår uppgift”. Att grundorsaken till avslagen är de orimligt långa handläggningstiderna kan han inte se.
Migrationsministern: Lagen kan man strunta i om den inte passar
Företrädare för regeringen går ännu längre. Vid en interpellationsdebatt i riksdagen ställdes en direkt fråga till migrationsministern: ”Avser statsrådet att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att de drabbade får de permanenta uppehållstillstånd som de har rätt till?”
Migrationsministern Johan Forssell utnyttjade tillfället till att säga att gymnasielagen aldrig borde kommit till. De individer som lagen gällde hade ju redan 2018 fått nej på sina asylansökningar, och därför tycker Johan Forssell att det är fel att de fick en andra chans. Därmed är det också rätt att de nu inte får det uppehållstillstånd som lagen hade lovat dem. Sedan säger han: ”Arbetet har resulterat i att asylinvandringen till Sverige har minskat till historiskt låga nivåer, trots att ett stort antal asylsökande fortsätter att söka sig till EU. Den här regeringen har tagit kontroll över den svenska migrationspolitiken och säkerställer att den är ansvarsfull och restriktiv.”
Alltså: Regeringen vill ha minskad invandring, och Migrationsverket verkställer genom strunta i en lag som inte passar agendan.
Lagen är arbetarens rätt
Lagen är arbetarens rätt heter det ju. Det kapitalistiska systemets lagar är opålitliga, skrivna för att passa det ekonomiska och politiska läget, och kan när som helst dras tillbaka, sluta gälla eller helt enkelt ignoreras. Det enda som kan garantera dessa ungdomar deras rätt är en kamp där svenskar och flyktingar kämpar för en annan framtid tillsammans och där man inte tillåter att arbetare ställs mot arbetare. Det är bara en sådan gemensam kamp som kan göra det möjligt för exempelvis rörmokaren Jawad Nazari i Jönköping och undersköterskan Mohammad Jafari i Lund att få stanna och arbeta i Sverige.
