UTRIKES Den 29 oktober avslutade Frankrikes president Emmanuel Macron ett tvådagars statsbesök i Marocko, där han erbjöd den marockanska monarkin att agera som huvudsaklig allierad och politiskt instrument för den franska imperialismen i Västafrika, där spänningarna snabbt ökar mellan Frankrike och dess NATO-allierade å ena sidan, och Ryssland, Kina och Iran å andra sidan.
När massprotester tvingade franska trupper att lämna Mali, Niger och Burkina Faso, sökte regimerna i dessa länder militärt stöd från Ryssland och ekonomiska band med Kina. Fransk imperialism står därför inför en stor kris i sina tidigare afrikanska kolonier. Det franska förslaget innebär nu en övergripande plan för den franska imperialismens fortsatta plundring av regionen och förtrycket av den afrikanska arbetarklassen, och syftar till att återerövra mark som man har förlorat i de internationella motsättningar som präglar hela Sahel-området.
Macrons resa var alltså ett led i att vända utvecklingen för den franska regeringen. Under ett tal inför parlamentet i Marockos huvudstad Rabat erbjöd han Marocko ”ny strategisk ram” för fransk-marockanska relationer. Syftet är att använda Marocko som en källa till billig och kvalificerad arbetskraft samt som logistisk knutpunkt för att öka de franska företagens vinster och förstärka den franska imperialismens inflytande i Sahel och Västafrika i stort. Den franske presidenten tillkännagav investeringar i Marocko på upp till 10 miljarder euro av franska företag. Detta inkluderar bland annat en höghastighetsjärnvägslinje, sol- och vätgasenergisamarbete och en containerhamn som ska drivas av det franska rederiet CGM-CMA. Han betonade också att Frankrike numera stöder Marockos anspråk på Västsahara.
Macron var också tydlig med att det inte kommer att ske någon nedtrappning av insatserna mot afrikanska migranter, där över 20 000 har drunknat eftersom EU stoppar räddningsoperationer i Medelhavet. Däremot skulle Frankrike vara öppet för ”cirkulation” av arbetare, så att franska företag kommer att kunna välja vilka kvalificerade arbetare de vill ta emot, så länge det ligger i linje med Macrons och EU:s anti-migrationspolitik.
