UTRIKES Demokratiska republiken Kongo har lämnat in klagomål mot Apple och anklagar företaget för att använda konfliktmineraler från landets gruvor. Klagomålen har skickats till åklagarmyndigheterna i Frankrike och Belgien, rapporterar Reuters. Mineraler som tenn, tantal och volfram, som används i elektronikproduktion, bryts i Kongo och är ofta kopplade till konflikter där gruvorna kontrolleras av väpnade grupper. Enligt FN och människorättsorganisationer bidrar intäkterna från försäljningen av dessa resurser till att upprätthålla våldet i regionen.
Apple hävdar att de inte deltar i direkt utvinning och genomför leverantörsgranskningar för att säkerställa att deras leveranskedja är fri från kopplingar till väpnade grupper. I sin deklaration om konfliktmineraler för 2023 framhåller företaget att dess leveranskedja inte finansierar konflikter.
Enligt Kongos jurister använder Apple konfliktmineraler vars ursprung döljs genom komplexa leveranskedjor. De anklagar företagets dotterbolag i Frankrike och Belgien för att ha brutit mot internationella normer genom att ”tvätta” resurser från konfliktområden och vilseleda konsumenter med påståenden om ”rena” leveranskedjor.
Klagomålet i Frankrike hänvisar till FN-rapporter om konflikterna i Kongo och anklagar Apple för att ha varit medvetna om problemet men valt att ignorera det. Klagomålet i Belgien lyfter fram landets historiska ansvar för den koloniala exploateringen av Kongos resurser, vilket ger frågan en historisk och moralisk dimension. Fallen som har överlämnats till domstolar i Bryssel och Paris innehåller dessutom anklagelser om krigsbrott, pengatvätt, förfalskning och lämnande av falska uppgifter.
Kongo representeras i Frankrike av advokat William Bourdon, som säger: – Det här är första steget för att ställa en av de största aktörerna inom techbranschen till svars för dess handlande för att berika sig själva.
I mars 2023 avslog en federal domstol i USA ett liknande fall mot Apple, Google och Tesla som handlade om användning av barnarbete i koboltgruvor i Kongo. Detta illustrerar de juridiska svårigheterna med att hålla teknikföretag ansvariga för övergrepp i globala leveranskedjor, och hur staterna alltid håller kapitelts intressen om ryggen.
