FACKLIGT, UTRIKES Sockerarbetarna i Kamerun vann viktiga segrar efter hård kamp – massiva arbetarprotester vid sockerfabriken SOSUCAM i Kamerun har avslutats efter att arbetarna lyckades tvinga företaget till eftergifter. Efter veckor av strejker, sammandrabbningar med polisen och tragiska dödsfall gick företagsledningen med på att förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna. Peoples Dispatch rapporterar att den internationella fackliga rörelsen har kritiserat SOSUCAM för systematisk exploatering och livsfarliga arbetsförhållanden.
Strejken inleddes den 26 januari när arbetarna gick till aktion och slog sönder utrustning vid företagets anläggning i Mbandjock. Dagen därpå utbröt liknande protester i Nkoteng, där fabriken har sina huvudsakliga produktionsanläggningar. Företaget svarade med repressalier och polisvåld, vilket ledde till att flera arbetare dödades och dussintals skadades. Trots detta lyckades arbetarna pressa ledningen att acceptera en rad förbättringar:
- Höjda grundlöner
- Ökade sjukvårdsförmåner
- Högre kompensation för farliga arbetsförhållanden
Den 8 februari återvände de flesta arbetarna till sina jobb, men situationen i Nkoteng är fortsatt spänd.
SOSUCAM – en symbol för kapitalistiskt förtryck
SOSUCAM är majoritetsägt av den franska agroindustrigruppen Somdia, och kontrollerar över 70 % av Kameruns sockerproduktion och har länge varit i konflikt med sina arbetare. Fackföreningar rapporterar om systematisk repression, löner under existensminimum och livsfarliga arbetsförhållanden. Under säsongen 2022–2023 inträffade över 100 allvarliga arbetsplatsolyckor på fabriken.
Företaget har svarat på protesterna genom att avskeda fackliga ledare, strypa utbetalningar och intensifiera repressiva åtgärder. Under 2024 arresterades flera aktivister från organisationen OnEstEnsemble, som stödjer arbetarkampen, efter att myndigheterna försökt tysta deras engagemang.
Organisering och motstånd tvingade kapitalet till eftergifter
Sockerindustrin i Kamerun är en spegelbild av den globala exploateringen av arbetare:
- Löner som inte går att leva på
- Obefintligt skydd för arbetarna
- Farliga arbetsförhållanden
- Brutalt förtryck av fackliga organisationer
Vad som sker i Kamerun visar tydligt kapitalismens natur. Arbetskraften pressas till bristningsgränsen, vinsterna hamnar i fickorna på utländska monopolister, och staten agerar som deras lojala medlöpare. Arbetarklassen i Kamerun har visat att organisering och motstånd kan tvinga kapitalet till eftergifter – men den verkliga segern ligger i att avskaffa detta exploaterande system i grunden.