UTRIKES Den 15 juli 2025 röstade Rysslands statsduma igenom omfattande ändringar i landets lagstiftning mot extremism. Ändringarna gör det enklare för myndigheter att stämpla både formella och informella grupper som extremistiska, samtidigt som nya regler införs som gör det möjligt att bötfälla personer för att ha sökt efter så kallat ”extremistiskt material” på internet.
Lättare att stämpla grupper som extremistiska
Enligt de nya bestämmelserna kan en organisation eller ett informellt nätverk klassas som extremistiskt om endast en medlem fällts för brott enligt artikel 282.1 i den ryska strafflagen, som avser ”organisering av en extremistisk sammanslutning”. Tidigare krävdes ett särskilt domstolsbeslut för att ett helt kollektiv skulle förbjudas. Nu räcker det alltså med en enskild dom för att hela gruppen automatiskt ska föras in i justitiedepartementets register över förbjudna organisationer. Det innebär även att medier och andra offentliga aktörer måste markera varje omnämnande av gruppen med att den är förbjuden enligt lagen om extremism.
Sökningar på internet kan leda till böter
En annan del av lagpaketet innebär att privatpersoner kan få böter på upp till 5 000 rubel (cirka 650 kronor) för att medvetet ha sökt efter eller tillgång till material som redan bedömts som extremistiskt. Det gäller även om personen använt sig av VPN-tjänster eller andra tekniska lösningar för att kringgå blockeringar. Till skillnad från tidigare ordning kräver den nya lagstiftningen ingen separat rättslig prövning för att en organisation ska förbjudas. Det innebär att beslutet att stämpla en grupp som extremistisk sker utan någon möjlighet till överklagande eller domstolsgranskning.
Lagarna antogs i snabb takt – både andra och tredje behandlingen i duman genomfördes samma dag, vilket försvårade möjligheten till offentlig debatt eller analys. Ändringarna trädde i kraft direkt efter publicering i den officiella rättstidningen.
”Kommunistpartiet” röstade för
Det så kallade Ryska federationens kommunistiska parti (KPRF) röstade för lagförslaget tillsammans med det regerande maktpartiet Enade Ryssland. Partiet har därmed återigen visat att det fungerar som en lojal del av den borgerliga statsapparaten och inte som en opposition mot den ökande repressionen.
En del av en bredare repression
De nya åtgärderna är en del av den repressiva politik som byggts ut i Ryssland sedan invasionen av Ukraina 2022. Liknande lagstiftning har tidigare använts för att förbjuda och kriminalisera HBTQ-organisationer, miljöaktivister, antifascistiska grupper och enskilda människorättsförsvarare. År 2023 förbjöds exempelvis flera HBTQ-initiativ under extremismlagstiftningen, i samband med att ”LGBT-rörelsen” klassades som extremistisk av ryska Högsta domstolen.
Den ryska statens agerande är inte isolerat utan speglar en global utveckling där repressiva åtgärder skärps i takt med att kapitalismens kris fördjupas och de imperialistiska motsättningarna tilltar. I land efter land antas lagar som under förevändning av att bekämpa extremism i praktiken syftar till att slå ner på folkligt motstånd. Repressionen riktas inte bara mot enskilda individer utan mot hela organisationer, nätverk och politiska rörelser. Arbetarrörelsen, och i synnerhet kommunistiska partier, löper en särskilt stor risk att drabbas när missnöjet med försämrade levnadsförhållanden växer och allt fler ifrågasätter den rådande samhällsordningen.
Martin Tairi